Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att utifrÄn bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollÀrares erfarenheter och tankar kring smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör Àmnet sÄ tabubelagt och svÄrt att bearbeta. Genom detta Àven lyfta fram barns rÀtt till integritet. Intresse fanns Àven av att fÄ fram vilken sorts kunskap som anvÀnds och vilken som egentligen krÀvs för att tillgodose barns sexuella utveckling pÄ bÀsta sÀtt. Utöver fokusgruppen anvÀndes ett intervjuunderlag som formulerats utifrÄn syftet med arbetet och som tvÄ förskolechefer svarade pÄ.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollÀrares uppfattningar om verbala krÀnkningar mellan barn. Arbetet söker svar pÄ hur de krÀnkande sprÄket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollÀrare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom omrÄdet. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger Àr en viktig del av barns sociala utveckling. Det Àr i förskolan man fÄr sina första upplevelser av vÀnskap, men det Àr ocksÄ dÀr i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsÀtta andra, för verbal krÀnkning.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga Äldern. Detta examensarbete fokuserar pÄ barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lÀrarna anvÀnder sig av barnlitteratur och hur litteraturen anvÀnds i förskolan och skolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀcker pedagoger barns intresse för att lÀsa? Hur sÀger pedagoger att de anvÀnder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningar har varit intervjuer med lÀrare och frÄgor i form av enkÀter för barn/elever pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiska förhÄllningssÀtt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet samt hur och om det gagnar barns utveckling och lÀrande. I arbete diskuteras Àven om och i sÄ fall hur specialpedagogerna har pÄverkats genom att Àven vara utbildade lekpedagoger. Vi har anvÀnt oss av intervjuer i denna undersökning. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger anvÀnder sig av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet Àven utanför lekarbetsrummet. De upplever det som ett positivt förhÄllningssÀtt som gagnar barns utveckling och lÀrande. Det finns dock skillnader i nÀr i sitt specialpedagogiska arbete de anvÀnder sig av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet. De kunde Àven se vissa svÄrigheter med att anvÀnda sig renodlat av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet i mötet med en del barn..

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger ser pÄ sin egen betydelse under utevistelsen pÄ förskolegÄrden, hur de uttrycker sig om förskolegÄrdens möjligheter att skapa förutsÀttningar för barns lek och lÀrande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegÄrden skulle kunna utvecklas. VÄra erfarenheter Àr att förskolegÄrden mÄnga gÄnger anvÀnds som en rastplats och inte som en plats dÀr det tas tillvara pÄ barns lek och lÀrande. I vÄr studie anvÀnde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vikom fram till att pedagogernas instÀllning till utevistelsen och deras syn pÄ förskolegÄrden har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna Àr glada över den utveckling som nyligen skett pÄ deras förskolegÄrd men de upplever att det finns potential att utveckla den Ànnu mer.