Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att frÀmja barns inlÀrning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag Àr mer stillasittande Àn förut och att det hÀmmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmÄga. FrÄgestÀllningen Àr vilken kunskap förskollÀrarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet anvÀnder motorisk trÀning i deras verksamheter. För att ta reda pÄ resultatet gjordes en kvalitativ forskning med Ätta förskollÀrare som intervjuades enskilt dÀr intervjufrÄgorna var öppna för att ge förskollÀrarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollÀrarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att frÀmja fortsatt fysisk aktivitet, men det Àr fÄ som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö och hur de ser pÄ förÀndringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lÀrande. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr frÄn Àr: Vilken syn pÄ förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? PÄ vilka sÀtt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer pÄverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda pÄ detta anvÀndes enkÀtundersökning dÀr 45 enkÀter delades ut pÄ förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger pÄ olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall pÄ tre pedagoger.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Vi har undersökt pedagogernas syn pÄ den fria leken betydelse i förskolan den förekommer bÄde i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att den fria leken Àr viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser Àven att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Den hÀr undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsÀttas frÄn teori till praktik. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgÄr frÄn tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det Àr den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förstÄelse för sprÄkets formsida och pÄ sÄ vis till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare anvÀnds Vygotskij och SÀljös teori om sociokulturellt lÀrande och tÀnkande och sprÄk. Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande tre ostrukturerade observationer i tre skÄnska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlÀttar för barns fonologiska utveckling genom att pÄ ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sÀtt leka med sprÄket. UtifrÄn de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen Àr fonologiskt medvetna i dagslÀget.

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lÀrmiljön kan frÀmja barn i deras lÀrande. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att utveckla barns lÀrmiljö. Vi ville Àven ta reda pÄ hur barnen uppfattar sin lÀrmiljö samt hur de önskar att deras lÀrmiljö ska se ut. Vi ville Àven undersöka hur lÀrare anser att barnen gynnas i sitt lÀrande av att arbeta i en vÀlplanerad lÀrmiljö. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lÀrares tankar kring Àmnet.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarens syn pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lÀrande och utveckling. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden anvÀnds för att ta del av förskollÀrares uppfattning gÀllande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser pÄ möjligheter och svÄrigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter Àr 10 förskollÀrare frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik anvÀnds av samtliga förskollÀrare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt pÄ barns lÀrande inom motorisk utveckling, hÀlsa, sociala relationer och lek.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning pÄ naturvetenskap ? hÄllbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lÀrare finner inspiration till att anvÀnda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett hÀfte innehÄllande aktiviteter och lekar med fokus pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning som avsÄgs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var Àven tÀnkt att inspirera lÀrare till att arbeta med detta Àmne samt att det skulle kunna ses som ett hjÀlpmedel för att nÄ strÀvansmÄlen i förskolans lÀroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98]För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lÀrare och barn har undersökningen utgÄtt frÄn tre forskningsfrÄgor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lÀrarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjÀlp för att nÄ strÀvansmÄlen i Lpfö 98.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.