SammanfattningBarns utveckling under de sista förskoleĂ„ren Ă€r nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik Ă€r en av de faktorer som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig skolans basfĂ€rdigheter. För tidigt födda barn Ă€r en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sĂ€mre visuomotorisk utveckling. I den hĂ€r studien mĂ€ttes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvĂ€rderingssytem utvecklade av frĂ€mst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jĂ€mfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgĂ„ngna barns (n=125) Bender-resultat vid 5Âœ Ă„rs Ă„lder.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Det sjÀlvstÀndiga arbetets syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frÄgestÀllningar: Hur ser pedagoger pÄ barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus pÄ smÄ barn? Metodvalet Àr en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger frÄn samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansÄg att barns inflytande Àr nÄgot som Àr viktigt mot bakgrund av att det Àr nÄgot som barn mÄste lÀra sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansÄg Àven att det Àr ett svÄrtolkat Àmne som krÀver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom ocksÄ att barns inflytande Àr begrÀnsat och att det Àr de vuxna som begrÀnsar barns inflytande.

Denna undersöknings syfte var att fÄ kunskap om blivande förskollÀrares syn pÄ barns sprÄkutveckling i samband med höglÀsning, samt hur syftet med höglÀsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att fÄ en fingervisning om detta anvÀndes kvalitativa studier dÀr fem blivande förskollÀrare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Samtliga menade att höglÀsning i förskolan Àr mycket viktigt eftersom effekterna Àr gynnsamma för barns sprÄkliga utveckling men Àven för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade Àven att de intervjuade studenters uppfattning rörande höglÀsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men Àven att ett syfte till vila fanns. .

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gÀllande. DÄ grunden för lÀsning lÀggs i förskolan har förtydliganden av mÄl och riktlinjer för barns sprÄkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag Àr att varje barns sprÄkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrÄn deras olika förutsÀttningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska sprÄkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och nÀr dennes sprÄkutveckling dÄ stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrÄn aktuell forskning pÄ omrÄdet med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Den fria leken resulterar inte alltid i nÄgot konkret material sÄ som mÄnga andra styrda aktiviteter pÄ förskolan kan göra, vilket innebÀr att viss problematik kan uppstÄ. Bristande "bevis" pÄ att lÀrande har skett kan bland vÄrdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag pÄ förskolan och om de verkligen har lÀrt sig nÄgot. Tidigare forskning har visat att lek och lÀrande hÀnger samman och skapar förutsÀttningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmÀnheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lÀrande dÀr tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillÀgnas.SyfteSyftet Àr att ta reda pÄ förskollÀrares förestÀllningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. FrÄgestÀllningarna lyder: Vad innebÀr den fria leken för barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare? Vad har förskollÀraren för roll och betydelse i barns utveckling och lÀrande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen hÀr undersökningen Àr en intervjustudie och Àr baserad pÄ en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebÀr att andra personers livsvÀrdar och synsÀtt hamnar i fokus.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

Barns musikaliska intresse och utveckling kan bero pÄ förÀldrarnas pÄverkan genom uppvÀxten. I den hÀr rapporten presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer med sex mammor med barn i en Älder under tvÄ Är. Tre av mammorna Àgnar sig Ät musik i sin profession, medan de andra tre har ett mer allmÀnt musikintresse. Oberoende av förÀldrarnas bakgrund visar det sig att de anser musikalisk stimulering vara nÄgonting viktig och nyttig för deras barns utveckling. Till exempel har alla i intervjugruppen deltagit i nÄgon form av musikalisk aktivitet Àmnad för barn.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.