Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur och hur lässtunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat på den språkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillämpats. Intervjuerna har gjorts på sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna är verksamma förskollärare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker på samtliga förskolor och att barnlitteratur används i varierad mängd.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras.

Denna empiriska studie har haft som syfte att belysa förskollärarnas användande av barnlitteratur samt vilket utrymme den ges i förskolan. För att ta reda på detta har vi intervjuat fyra förskollärare om deras förhållningssätt till barnlitteratur. I vårt resultat går att utläsa att samtliga förskollärare såg barnlitteratur som viktigt för barnets utveckling inom olika områden, då främst språkutveckling. Samtliga förskollärare förklarade under intervjuerna att syftet med högläsningen även sågs som en omsorgssituation. Den främsta anledningen till att läsa högt för barnen tycktes vara kopplade till de temaarbeten som förskolorna arbetar med.

Syftet med denna studie var att studera vilka mål i styrdokumenten lärare i grundskolans tidigare skolår vill uppnå genom användning av barnlitteratur. Genom att få en insikt i detta, var vår önskan att kunna besvara våra frågeställningar, gällande huruvida lärare använder barnlitteratur för lära elever om normer och värderingar, sociala samt kulturella förhållanden. Vi hade en öppen inställning till vår forskningsfråga och för att få svar på den genomförde vi intervjuer åsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lärare i Norrbottens län verksamma i grundskolans tidigare skolår. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid användning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur från såväl Sverige som övriga världen.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

Redan i små barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klädaffärernas kategorisering av ?flick- och pojkprodukter?. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man är, och därmed ska ?göra?, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i åldrarna ett till tre år har tillgång till, ur ett genusperspektiv.

Vårt syfte med arbetet var att studera hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans värdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie där ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus på hur personer och samhällen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick från vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stämde överens med den värdegrund skolan ska förhålla sig till. För att ta reda på vilka böcker som användes i klassrum idag, så att studien skulle vara aktuell, tillfrågades ett flertal lärare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgång till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under året tillsammans med barnen.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av.

BAKGRUND: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket från pedagog till pedagog. Vi är därför intresserade av hur några pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de använder sig av denna. Vi har i vår bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning säger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet är att undersöka hur några pedagoger tänker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda på hur några pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrån tre olika förskoleklasser, tre stycken är utbildade fritidspedagoger och tre stycken är utbildade förskollärare. Alla pedagoger arbetar även i fritidsverksamheten.RESULTAT: Vårt resultat visar på pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och även vilka arbetsmetoder de använder.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhållande till barnens lärande i förskolan. Vår frågeställning är:Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lära sig utifrån den litteratur som erbjuds enligt förskollärarna?I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom även att inlevelse, kroppsspråk och tonfall är viktigt när förskollärare läser för barn, för att barnen då få en känsla av att boken är levande.Förskollärarna säger att tanken med barnboken är att barnen på förskolan ska få en fantasiresa, som kan komma att prägla deras lek och som kan ge barnen ett lärande i form av empatisk förmåga, språkutveckling och väcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem.I samtliga intervjuer framkom det att läsningen av barnlitteratur oftast sker på morgonen eller eftermiddagen då det är färre barn. Barnlitteraturen har fått en roll som lugnande på förskolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger använde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vår bakgrund har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat ämnet barnlitteratur både ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas inställning till användandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med år 3. Även observationer genomfördes i den miljön där pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrån barnlitteratur.Frågeställningar? På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med genus?? Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av genus?? Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i år 2 och 3 uppfattar genus utifrån barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster och normer. Centrala frågeställningar var således: Vad anser eleverna är typiska normer för pojkar och flickor i barnlitteratur? Hur uppfattar elever genus utifrån barnlitteratur som bryter mot stereotypa genusmönster? Hur uppfattar eleverna pojkars och flickors möjligheter och rättigheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv i de valda böckerna? För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi kvalitativa intervjuer som genomfördes i två kommuner i Norrbotten. Fyra intervjuer med åtta elever som intervjuades i par ligger till grund för vårt resultat. Det sammanfattade resultatet visar att eleverna anser att pojkar och flickor har samma rättigheter och möjligheter i teorin, men enligt elevernas svar finns i verkliga livet en annan uppfattning.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på en småbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämne väcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljande reflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällande genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i den sociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.