Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012. De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen..

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

Den här uppsatsen presenterar en litterär analys av boken Al-malja?,skriven av den libanesiske författaren Sam?? Idr?s och utgiven år 2005. Jag menar attAl-malja? skiljer sig från det som man hittills kunnat kalla normen för arabiskbarnlitteratur, då den inte tycks passa in i någon av de kategorier som majoriteten av deövriga böckerna i genren kan delas in i. I min analys av boken diskuterar jag bokens språk,anlägger ett genusperspektiv, berör humorn samt belyser bokens underliggande budskap.Jag vill hävda att Al-malja? på många sätt är en modern bok som vänder sig till en nygeneration läsare, där författarens medvetna förhållningssätt ? att underhålla snarare än attenbart undervisa ? är bokens styrka.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger väljer litteratur till förskolan då den är viktig för läs och skrivinlärningen. Vi vill också undersöka vilket inflytande barnen har på valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. Frågeställningarna är: Hur väljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i så fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhållningssätt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie där vi intervjuade fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Under intervjuerna använde vi oss av följande huvudfrågor: varför används barnlitteratur i förskolan?, hur förhåller sig pedagogen till barnböckerna på förskolan? och vad anses vara en bra barnbok? Genom vårt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhållningssätt och är medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lärande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen är ett mycket bra verktyg för att stimulera barns språkutveckling, förståelse och fantasi.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra är hur barn påverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjältar och skurkar samt varifrån de fått inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi använt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har därefter använt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berättelser hade mycket stor inverkan på barns tankar kring normer, därför anser vi att vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur.

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur lärare och elever tänker kring barnlitteraturens påverkan och betydelse för barns syn på genus. Jag undersöker även hur barn uppfattar karaktärer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag får djupare förståelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lärare.Metod som jag använder mig av är av kvalitativ sort, vilket innebär att man försöker hitta särskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger på deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i årskurs 1 och årskurs 6, samt av lärare.Arbetets viktigaste resultat är att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Syftet är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frågeställningarna är: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen på förskolan??. Denna var en av de viktigaste frågan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag två till som jag utgår från ?Varför använder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 ? 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.