Sökresultat:
2343 Uppsatser om Barnets första levnadsćr - Sida 66 av 157
BBIC i samverkan för barnets bÀsta
Purpose of this study is to investigate whether BBIC had an effect on the interaction between social services and schools. To find this out, a comparative study carried out between two municipalities in southern Sweden who has worked with the BBIC system different lengths of time. The empirical data is based on six qualitative interviews with heads of unit in social services, principals in secondary schools, and social workers who work with children- and youth investigations. The theoretical framework consists of Bronfenbrenners Ecology model, systems theory as organizational theory and the theory of autopoiesis, and Danermark model of collaboration. The results of the survey show that respondents do not find that their inter-organizational collaboration has been significantly affected by the implementation of BBIC, but that BBIC provides a good basis for collaboration due to the logic and structure of the system..
Samarbete pÄ bolÄnemarknaden - Ett vinnade koncept?
Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.
N?R N?RHET BLIR EN RISK Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med multiresistenta bakterier. En litteratur?versikt
Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av
den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt
folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med
multiresistenta bakterier.
Att rÀtta prov/arbeten med fÀrger och kommentarer, - En elevutvÀrdering av en rÀttningsmetod med formativ bedömning
Sammanfattning
Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.
Den nya branschstandarden ByggaF : Hur fungerar den i produktionen?
Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.
Att vara ett Är och gÄ i förskola
Syftet med min undersökning Àr att beskriva samspelssituationer hos en ettÄring i en 1-5 Ärs
grupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till anknytningsteori och Sterns teori
om sjÀlvutveckling.
Undersökningen har genomförts som en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom observationer
som sedan analyserats utifrÄn de aktuella teorierna.
Resultatet visar att ettÄringen initierar samspelssignaler som stÀmmer vÀl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver mer
sprÄklig stimulans och mer lÀrande samspel. Man kan ocksÄ se vilka funktioner i den omgivande
miljön som Àr viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartlÀggning av
barn med problematisk utveckling eller funktionsnedsÀttning samt anpassningen av miljö och
arbetssÀtt för dessa.
Nyckelord: anknytning, ett Är, samspel, sjÀlvutveckling, Stern
Handledare: Lena Lang
Anna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack.
Drama för att stÀrka mentalt och socialt vÀlbefinnande : En studie av hur dramapedagogik kan anvÀndas inom vÄrden
Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.
Implementering av Likabehandlingsplanen i skolmiljön : Finns viljan, kunnandet och fo?rsta?elsen?
The main purpose of this paper is to examine how the regulatory environment of ?equality plans" are implemented at the municipal level of decision making in the school environment - in terms of both local politicians, school structures and management by teachers.The paper will present how the implementation theory works in practice by examining two high schools in the Municipality of Norrkoping and see what differences exist in the implementation process of "equality plans" in schools with a variety of high and relatively low immigrant background among students.We will present how it seems from different perspectives. Are teachers today controlled by public professional ethics or personal reasons, where those street level bureaucrats mainly act on feeling depending on the case? And how might this affect the law? Do they in fact understand, or have the knowledge and the willingness to implement?In our study, we are using a comparative case study method with an interview guide. A comparison between the two schoolÂŽs equality plan have been analyzed where we have developed key differences and similarities that we recognized regarding the subject.The results of the study demonstrate that the context is very crucial to addressing these issues.
Ensamkommande asylsökande barns rÀttigheter
Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt.
I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning.
Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..
Preoperativ information och dess pÄverkan pÄ förÀldrarnas oro : En litteraturstudie
Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssÀtt och hur de pÄverkar förÀldrarnas oro i samband med att deras barn genomgÄr en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie dÀr datamaterialet har bestÄtt av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssÀtt. Fyra huvudgrupper av informationssÀtt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. DÀrefter bildades underkategorier med faktorer som pÄverkar informationens förutsÀttningar: operationer, förÀldra- och/eller barnanpassad information, barnets Älder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska förÀldrarnas oro.
"Det Àr dÀrför man Àr med i orkestern, för fikat. Fikat Àr helt galet gott" : Faktorer som pÄverkar ungdomar att delta i gruppmusicerande
Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.
Sjung svenska folk? : sa?ngens roll i svensk grundskoleutbildning
Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.
Ett sprÄk för sprÄket - en kunskapsöversikt över genrepedagogik
Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.
En steril reproduktion? : en analys av normerna kring adoptivförÀldraskapet
VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..
Kvinnojourers arbete med vÄldsutsatta Àldre kvinnor ? en kvalitativ enkÀtundersökning
Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj Àr ett relativt outforskat omrÄde. I den hÀr uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende pÄ ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom Ätta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i tvÄ kommuner i JÀmtlands lÀn. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnÀt i kommunen, tack vare kontakter med socialtjÀnst, boendepersonal m.fl. vilket pÄverkar deras KÀnsla av Sammanhang.