Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med vÄr undersökning var att vi ville ta reda pÄ vilka metoder logopeder anvÀnder nÀr de faststÀller diagnosen sprÄkstörning hos flersprÄkiga barn och om dÀr finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville Àven ta reda pÄ hur man jobbar med dessa barn i sprÄkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde Àven att göra en observation av en logoped i arbetet med barn pÄ en sprÄkavdelning pÄ en förskola. Resultatet av vÄr undersökning visade att det finns för fÄ tester som Àr anpassade till flersprÄkiga barn.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mÀn som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras lÀngtan efter barn sÄg ut.Metod: UtifrÄn en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nÄ kunskap, genomfördes studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella mÀn som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrÄn valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansÄg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: LÀngtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. MÄnga olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn pÄ heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning i hemmiljö för barn i förskoleÄldern 1-5 Är. Tidigare genomförd forskning inom Àmnet har ofta varit inriktad pÄ pedagoger och deras syn pÄ höglÀsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka förÀldrarnas anvÀndande av höglÀsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet Àr att medverka till en förstÄelse för anvÀndandet av höglÀsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftsprÄk. Undersökningsmetoden jag anvÀnt mig av Àr en enkÀtundersökning till förÀldrar med barn i förskoleÄldern 1-5 Är. FrÄgorna handlade om, hur ofta förÀldrarna lÀser för sina barn hemma, vad förÀldrarnas syfte med höglÀsningen Àr och anvÀnder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet..

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jÀmföra vad socialsekreterare pÄ barn- och familjeenhet och förskolelÀrare har för syn pÄ vÀxelvis boende för barn 0-3 Är respektive 4-6 Är. FrÄgestÀllningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollÀrare pÄ vÀxelvis boende för barn 0-6 Är och vad Àr viktigt för att det skall fungera bra?(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med vÀxelvis boende generellt för barn 0-6 Är? Resultaten frÄn 61 besvarade enkÀter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansÄg att vÀxelvis boende Àr mer lÀmpligt som boendeform för barn 4-6 Är Àn för barn 0-3 Är. Socialsekreterarna Àr ge-nerellt mindre positiva Àn förskollÀrarna.

Idag anser de flesta professionella vÀrlden över att autism Àr en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar vÀrlden annorlunda Àn andra. Det mest utmÀrkande draget hos dessa barn Àr att de har svÄrt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förstÄelsen för hur förÀldrar till ett barn mellan Äldrarna noll till tolv Är med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem förÀldrar till barn med detta funktionshinder.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva projektets gÄng och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg dÀr jag ocksÄ har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ?barn i bil? och sedan ocksÄ förvaring. UtifrÄn detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

WHO, World Health Organization (2014) hĂ€vdar att barnfetma Ă€r en av de allvarligaste hĂ€lsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i vĂ€rlden under fem Ă„r Ă€r över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag Ă€r allt mer stillasittande och Ă€ter mer onyttig mat. Aldrig nĂ„gonsin har sĂ„ mĂ„nga barn gĂ„tt i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

The aim of the literature review was to investigate how relatives to a person suffering from dementia, in institution, experienced the nursing hom staff and the relation to them. The study was based on eight scientific articles. The result gave thirteen themes, that showed that relatives experienced the nursing home staff having a hard work under pressure. They were nice but without knowledge. The relatives experienced that the nursing home staff didnÂŽt see or hear them and gave no confidence.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.