Personer som kommer till Sverige frÄn andra EU-lÀnder för att försörja sig genom tiggeri Àr ett fenomen som har ökat i omfattning pÄ kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket vÀcker frÄgor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rÀttigheter som Àr likstÀllda med svenska barn. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika samhÀllsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnÀmnden för barn och unga samt med aktörer frÄn frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgÄngspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrÀttsperspektivet.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svÄrigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som anvÀnds i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vÄrt mÄl Àven att undersöka om de utagerande barnens förÀldrar Àr med i pedagogernas arbete, svÄrigheter som kan uppstÄ i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgÀngliga för bÄde de utagerande barnen och pedagogerna pÄ förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgÄngen och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger frÄn olika förskolor i södra SkÄne har vi fÄtt fram svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar dÀr enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

Vi har i vÄrt samhÀlle idag en hög skilsmÀssostatistik. Individerna i parrelationer har problem att fungera tillsammans pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Denna studie baseras pÄ intervjuer med familjerÄdgivare som hanterar par som har problem i relationen. I undersökningen har jag valt att försöka svara pÄ vad som familjerÄdgivaren anser kunna skapa höga förvÀntningar pÄ relationen samt hur dessa förvÀntningar pÄverkar relationen. Den belyser Àven de aspekter som Àr viktiga för att en relation skall fungera och vad familjerÄdgivaren kan göra för par som har problem i relationen.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Introduktion: I Sverige lever upp till en tiondel av alla barn med nÄgon form av lÄngvarig sjukdom, vilket kan fÄ konsekvenser för hela familjen. HuvudmÄlet för barnhÀlsovÄrden Àr att medverka till sÄ god hÀlsa som möjligt för alla barn. LÄngvarig sjukdom Àr inte per automatik förenligt med ohÀlsa vilket tyder pÄ att barnhÀlsovÄrdens insatser kan vara betydelsefulla för dessa familjer. Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter vid hÀlsofrÀmjande insatser dÄ barnet pÄ grund av lÄngvarig sjukdom har kontakt med flera vÄrdinstanser.Metod: En större kvalitativ studie med 15-20 halvstrukturerade intervjuer planeras. En pilotstudie dÀr fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades har utförts för att pröva metoden.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta mÀn och kvinnor, med sÀrskild betoning pÄ om det faktum att paret har barn medför nÄgra konsekvenser för arbetslöshetstidens lÀngd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen Àr att kvinnor i barnfamiljer har en mer Àn 10 procents lÀngre arbetslöshetstid Àn mÀn i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej nÄgot signifikant inflytande pÄ arbetslöshetstiden..

Vad upplever barn i Ärskurs 5 som stressande och hur pÄverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det Àr beskrivande för denna uppsats..

Varje Är förlorar cirka 3 200 barn en förÀlder i dödsfall och nÀstan 500 barn dör Ärligen i Sverige, mÄnga av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr kunskap kring bemötande av barn i sorg. VÄr problemformulering lyder:Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj?Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstÄr i barngruppen, dÄ ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall?För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.