Alkoholscreening inom företsghälsovård
Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC]. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan på BVC upptäcker och hanterar att ett barn är utsatt för fysiska övergrepp i hemmet. Studien gjordes med en induktiv, deskriptiv kvalitativ ansats. Genom ett strategiskt urval intervjuades sju informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant, texten analyserades med manifest innehållsanalys. Under arbetets gång växte tre kategorier fram: använder sina sinnen, möter olika hinder och söker stöd för att anmäla. Resultatet visade att upptäckten och hanteringen när ett barn är utsatt för fysiska övergrepp var en svår och komplex uppgift för sjuksköterskan som ofta kände sig villrådig och osäker på att fatta rätt beslut. Som svar på forskningsfrågan växte ett tema fram: genom att våga se och agera, som beskriver processen sjuksköterskan går igenom från det att hon får den första misstanken till dess att hon beslutar sig för att göra en anmälan. Författarna har under arbetets gång fått insikt i vikten av att sjuksköterskan har modet och förmågan att våga se och agera när ett barn är utsatt för fysiska övergrepp. Förhoppningen är att studien ska belysa vilka verktyg och strategier som krävs för att hantera den känslomässiga påfrestning och de dilemman som upptäckten innebär så att misstänkta övergrepp förhoppningsvis kan upptäckas, ifrågasättas och anmälas mycket tidigare för barnets bästa.