Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

En studie av motiveringarna till rättshjälpslagen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvärdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvärdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frågeställningar som vi använde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvärdar och hur uppfattar lagen själv idén med lagvärdar? Uppnår lagvärdarna sitt syfte, utifrån Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvärdsutbildningen tillräcklig, sett utifrån dagens utformning? Har säkerheten runt matcherna förbättrats, i och med införandet av lagvärdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet på lagvärd. Datainsamling har skett i form av enkät, utformad i samråd med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvärd finns. På frågan om lagvärdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.När lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäterstraffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggandeundersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsåg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution,som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnansrättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys.Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritiskdiskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Den 1 januari 2006 infördes ändringar i rättegångsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa ändringar är den nya DNA-lagen. Syftet med ändringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna fastställa identiteten och binda eventuell gärningsmän till brottet samt att polis och åklagare med hjälp av DNA-tekniken kan få fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten är att ta reda på om polismyndigheterna skickat in prover i den utsträckning det finns resurser för.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rätten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan män och kvinnor, där mäns möjligheter att utföra dessa åtgärderpå kvinnor är begränsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestämmelserna kring dessa åtgärder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de får för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat väsentligalagar som berör dessa tvångsåtgärder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till ändraderegler kring rättegångsbalkens bestämmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet råder delade meningar kring bestämmelserna. Att visa hänsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vägas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att många kvinnor troligen undgårlagföring då dessa inte får underkastas gällande tvångsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskåren utgör.

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjänster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. Utifrån det har polisens förebyggande arbete blivit svårare. Trafficking som är en del av könshandeln, är något som polisen har arbetat mot länge, det är inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, Människohandel för sexuella ändamål. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn från andra delar av världen, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

En revisor har en mängd lagar och rekommendationer att ta hänsyn till i sitt arbete. När ytterligare en lag, anmälningsplikten, kom år 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmälningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillåtelse att vända sig till en åklagare, vilket nu är en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Anmälningsplikten kom alltså att ställas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svårt för revisorerna att få fram den information som krävs för att en bra revision ska kunna genomföras.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.