BakgrundVarje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn.Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur.Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med kulturkompetens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebära att Gävle Kommun, som har ett väl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begränsas i sitt arbete i form av detaljstyrning. Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synpunkt. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att få tid över för personliga angelägenheter men även om kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa sätt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förväntningar om att underlätta för de som vårdar och sörjer för någon närstående.

Barnavårdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trädde den nu gällande tvångsvårdslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), i kraft. Gunnar Bramstång har funnit två riktlinjer som präglat barnavårdslagstiftningen under 1900-talet, dels rättsstatstanken, dels tanken om individens rätt att få skydd och vård av staten. Dessa två grundtankar ligger även till grund för denna uppsats där syftet är att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rättssäkerhets- och rättighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrån en rättsdogmatiskt metod.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

tillämpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har använt oss av den rättdogmatiska metoden vilket innebär att vi kommer att tolka gällande rätt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna påverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer särskilda skäl, vad anses vara särskilda skäl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, även benämnt den så kallade ventilen, kan tillämpas.De olika situationer som nämns i propositionen 2001/02:165, så som generationsskifte, FoU, utlösen av delägare med flera, kan även tolkas som särskilda skäl till när ventilen kan tillämpas. Vid bedömning av om ventilen är tillämpbar genomförs en prövning där skälet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.

Förmånsrättslagen förändrades per den 1 januari 2004 genom lag 2003:535. Avsikten med lagförändringen var att företagsrekonstruktioner skulle underlättas, konkurserna skulle bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skulle öka. Dessutom skulle kreditgivare genomföra bättre kreditprövning och kredituppföljning. Företagsinteckning innebär att näringsidkarens egendom bildar en säkerhet för kredit utan att den behöver överlämnas till kreditgivaren. Förmånsrätten för företagsinteckning ändrades vid införandet av den nya lagen.

Intresset för detta ämne väcktes genom två massmedialt uppmärksammade brottsutredningar där DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet på Anna Lindh och den så kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen säger att om det finns synnerlig anledning att anta att det är för betydelse av utredningen av ett brott får även den som inte är skäligen misstänkt för brott utsättas för provtagning för att underlätta identifiering. Då det inte krävs att personen är misstänkt i utredningen kan detta ses som inskränkande på dennes privatliv och upplevas kränkande. Den nya lagen underlättar polisens möjlig¬heter att utreda brott, men frågan är till vilket pris? För att få svar på bland annat ovanstående fråga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.

SammanfattningGenom historien har det, både i Sverige och i andra västländer, hänt mycket på det psykiatriska vårdområdet. De behandlingsmetoder som stått till buds har växlat, liksom synen på psykiskt sjuka människor. Huruvida vården kan anses ha fungerat tillfredställande eller inte har följt utvecklingen i samhället samt den rådande synen på psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvångsvården kan anses fungera i Sverige idag, men även vad det är som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstå tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvångsvård, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att polisen är en myndighet som inte har någon sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.