Sökresultat:
173 Uppsatser om Böjlighet - Sida 10 av 12
Customer Relationship Management : PÄ vilket sa?tt arbetar svenska foöretag med CRM och finns det goda förutsÀttningar för att bedriva ett framgÄngsrikt arbete?
Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
Samarbete och kommunkation inom onlinebaserade prototypverktyg : En studie kring funktionalitet och behov
Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.
Teamarbete vid urakuta kejsarsnitt: En beskrivning av anestesisjuksk?terskans upplevelser
Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans
eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans
ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men
?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida
kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi,
vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.
EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser
Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande,
empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba
personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup
fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r
m?ngfacetterade.
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Mitt liv online vs. offline : En kvalitativ studie om sja?lvpresentation pa? Instagram
Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.
Kommuner och sociala medier : en studie om kommuners anvÀndning av Facebook
Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
N?r det osynliga blir synligt
Bakgrund: Diabetes typ 2 ?r en kronisk och progressiv sjukdom d?r en god glykemisk kontroll ?ravg?rande f?r att f?rebygga komplikationer. Sjukdomen st?ller stora krav p? individensegenv?rdskapacitet, d? dagliga beslut kring kost, fysisk aktivitet och l?kemedelsbehandling direktp?verkar glukosniv?erna. F?rm?gan att uppn? och bibeh?lla god glykemisk kontroll ?r n?ra relateradtill h?lsolitteracitet och individens m?jlighet att f?rst?, v?rdera och oms?tta information i praktiskhandling.
PassivitetsrÀtten i skatteutredningar ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.