Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Ett processbolag Àr ett bolag vars huvudsyfte Àr att driva en process Ät sin huvudman. Enligt huvudregeln i rÀttegÄngsbalken skall den förlorande parten stÄ för den vinnande partens rÀttegÄngskostnader. Vid det fall att en person anvÀnder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försÀtta bolaget i konkurs och dÀrmed undvika att betala det stora belopp som krav pÄ rÀttegÄngskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen Àr att vare sig aktieÀgare eller nÄgon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets Ätaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för nÀr undantag görs ifrÄn denna huvudprincip och man ÄlÀgger aktieÀgare eller annanmed "bestÀmmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

Bakgrund och Problem: De tvÄ ledande normgivningsorganen inom redovisning ivÀrlden idag Àr International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). IntÀktsposten i ett företags resultatrÀkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lÄng tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frÄgestÀllningar Àr nÀr i tiden en intÀkt ska redovisas och tillvilket belopp intÀkten ska redovisas. IASB och FASB pÄbörjade Är 2002 ett samarbeteför att konvergera intÀktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn pÄ intÀkterpresenterats vilket innebÀr att förÀndringar i tillgÄngar och skulder blir primÀrt förerkÀnnandet av en intÀkt.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.