Det har riktats mycket kritik mot snabblÄneföretagens tillvÀgagÄngssÀtt att lÄna ut pengar. Antalet obetalda snabblÄn har ökat och allt fler personer skuldsÀtter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik frÄn Är 2012 har antalet betalningsförelÀggande angÄende snabblÄn ökat till 53 709 Àrenden, vilket Àr en ökning med 62 % jÀmfört med Är 2011. Trots att det har införts krav pÄ att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblÄneföretag varnats av Konsumentverket för bristfÀlliga kreditprövningar.Studiens syfte Àr att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblÄn. För att skapa en helhetsbild av bristfÀlliga kreditprövningar och Äterbetalningsproblem har snabblÄneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.

Denna etnografiska studie unders?ker hur milj?h?nsyn integreras i undervisningen inomingenj?rsprogrammen vid Panamas tekniska universitet (UTP). Studien bygger p? f?ltarbetesom genomf?rts p? universitetscampus genom deltagande observation, semistruktureradeintervjuer med l?rare och studenter, fotografering samt analys av institutionella dokument.Resultaten visar en tydlig diskrepans mellan utbildningens teoretiska ambitioner och desspraktiska genomf?rande. ?ven om milj?relaterade fr?gor f?rekommer inom flerautbildningsprogram varierar graden av integration, och i vissa fall saknas en mersammanh?ngande strategi f?r h?llbarhetsarbete.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad som förÀndrats i bankernas krav pÄ utlÄning vid fastighetsköp sedan nischbanker trÀtt in pÄ marknaden. Med hjÀlp av tvÄ fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, LÀnsförsÀkringar Bank och FörsÀkring, Nordea, VÀrmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ de stÀllda frÄgorna. De fem bankerna som undersökts stÄr för sammanlagt 80 % av bolÄnemarknaden. Som utgÄngspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas intrÀde pÄ marknaden har bankerna fÄtt sÀnka sina krav pÄ grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fÄtt höja sin belÄningsgrad pÄ lÄn till fastigheter samt att de i vissa fall fÄtt sÀnka sina krav nÀr det gÀller sÀkerhet för lÄnet.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.