Revisorns oberoende och effekten av typ I-fel
vilka faktorer påverkar ett företag att byta revisor?
I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning. Finansiellt stressade aktiebolag i sju kommuner ingår i studien, där vi granskat 6 827 årsredovisningar för att hitta going concern-varningar. Vi har kommit fram till att andelen finansiellt stressade företag som fått en going concern-varning och därefter fortlevt är 6,7 procent. Vi finner ett svagt samband mellan erhållen going concern-varning och efterföljande byte av revisor. Studien uppvisar ett samband mellan revisionsuppdragets längd och företagens benägenhet att byta revisor - ju längre företaget har haft samma revisor desto mindre benägna blir de att byta. Vi finner dock inget empiriskt bevis för att de revisorer som utfärdar en varning till företag som sedermera överlever förlorar mer i uteblivet arvode, än revisorer som inte utfärdar någon varning.