Syfte: Uppsatsens syfte utgörs av två delsyften: 1) att undersöka om Avgifterna i svenska eldistributionsverksamheter är kostnadsbaserade eller inte.2) att studera vad som förklarar eventuella avsteg ifrån att tillämpa kostnadsbaserade Avgifter i svenska eldistributionsverksamheter. Metod: Idén till uppsatsen har sin grund i att vi misstänkte att nätverksamheternas Avgifter inte är kostnadsbaserade. Därmed kommer första delen av uppsatsen att ägnas åt att undersöka om så är fallet. Det undersökte vi med hjälp av nyckeltalet residualresultat i förhållande till nettoomsättningen. Värden ifrån detta nyckeltal var även utgångspunkten för att välja fallföretag, för att närmare studera vad avsteget ifrån att tillämpa kostnadsbaserade Avgifter beror på.

I pensionssparandet har individen möjlighet att välja mellan två olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt är ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande är riskfullt och kräver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och Avgifter.Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnaden av pensionsfonders Avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv.Studien använder sig av olika teorier så som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda på skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor på Internet.Undersökningen har kommit fram till att AMF:s pensionsfonder har lägre risk och lägre Avgifter i jämförelse med SEB fonder men avkastning är större hos SEB Trygg Liv..

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt.

Problembakgrund: Inom Kungälvs kommun är hanteringen av Avgifterna inom hemtjänstenen omfattande administration och många olika personer involveras, allt från enhetschefer,administratörer till ekonomikontorets personal. I socialtjänstlagen finns reglerat att varjebrukare skall betala Avgifter utifrån dennes ekonomiska förutsättningar, vilket medför att stortarbete läggs ner på att bestämma avgiften för respektive brukare. Hemtjänsten har intäkter på2,25 mkr och kostnader på 54,6 mkr, funderingar finns om inte hantering av Avgifterna kostarmer än vad kommunen generar i intäkter från Avgifterna. Möjligen skulle kommunen spara inpå att inte ta ut Avgifter för verksamheten.Kommunen är inte tvingad att använda sig av Avgifter men de används bland annat för attskapa rättvisa bland kommuninvånarna. De som nyttjar en verksamhet skall också betala förden.

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön.

Den här uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjänster. År 2006 kom enny lag om allmänna vattentjänster ut som ställer krav på att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas särskilt. Vi har då fått ett uppdrag från Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin särredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i Västra Götaland län. Tre avdem närmare bestämt i norra Bohuslän och två av dem i Västergötland. Under arbetetsgång har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav två stycken skedde i Tanumskommun.

SammanfattningEfter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdarevad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning avtvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. Ioch med denna lagändring förlorade skatter och Avgifter sin status som prioriterade fordringari ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statligainkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombudendast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vadgäller skatter och Avgifter då dessa betalades in i vilket fall.

Inledning och bakgrund:Fonder är en av de mest populära sparformer i Sverige men samtidigt en av de mestomdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskildavärdepapper och genererar i regel en högre avkastning än ett sparkonto. Debatten avser alltsom oftast storleken på fondAvgifterna, som till stor del är hänförlig till typen av förvaltning; aktiveller passiv. Åsikterna huruvida storleken på Avgifterna är motiverade eller inte går isär ochemellanåt ifrågasätts även den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportageden 30 januari i år en undersökning som utvärderat majoriteten av de största svenska fonderna.De fann att 78 % av fonderna presterade sämre än jämförelseindex och endast 22 % bättre änindex.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det har förekommit något samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare är syftet även att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har påverkat fondens avkastning. Metoden som har använts i uppsatsen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har utförts för att utvärdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft någon inverkan på avkastningen. De fonder som ingår i studien är Sverigefonder med kurshistorik på minst 5 år. De data som används har främst inhämtats från databasen SIX Trust, men även från Morningstar och PPM.

I en rapport som påbörjades 1996 kunde det konstateras att svartarbete, dvs. arbete där inte skatter och andra Avgifter redovisades, var vanligt förekommande inom byggsektorn, och i synnerhet var problemet stort i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutom andra Avgifter och skatter konstaterades undandragande av mervärdeskatt uppgå till 500-600 miljoner inom sektorn, och det konstaterades även att det antagligen omfattade ännu större summor. Att komma tillrätta med problemen är till fördel för såväl statens finanser, de företag som är ärliga och betalar mervärdeskatt samt arbetstagarna, vilka ges rättigheter som de inte skulle ha om de arbetade svart. En ändrad lagstiftning har länge varit önskad, och därför införs reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdeskatt inom byggsektorn den 1: a juli. Liknande regler används redan av ett par andra EU länder, vilket innebär att köparen skall betala in utgående mervärdeskatt till staten och inte säljaren, och vid byggtjänster mellan företag skall fakturor inte ställas med mervärdeskatt.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det föreligger något positivt samband mellan svenska tillväxtmarknadsfonders Avgifter och avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillämpats för undersökningen är av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och avkastning ser ut. De fonder som ingår är svenskförvaltade tillväxtmarknadsfonder med historik om fem år (2002 till 2006), där det juridiska sätet är lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i ämnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, på ett positivt samband mellan de undersökta fondernas Avgifter och avkastning.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art såsom aktiefonder och räntefonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, Avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka påstått att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i två led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. Därmed är det relevant att fråga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder på den svenska marknaden.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras Avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt.Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till.

Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika Avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande:Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar.Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre Avgifter än det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig.Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider.