Fond-i-fond
En studie av produkten med fokus på avgifter, avkastning och risk
I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art såsom aktiefonder och räntefonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka påstått att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i två led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. Därmed är det relevant att fråga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder på den svenska marknaden. Då fond-i-fonder är en relativt ny produkt på den svenska marknaden är undersökningen begränsad till att studera historik av två verksamhetsår för fond-i-fonderna. Undersökningen har gjorts med hjälp av den statistiska metoden rangkorrelation. Det finns flertalet olika mått som används vid fondutvärdering, i denna uppsats används Sharpekvoten. Variablerna avkastning och fondutvärderingsmåttet Sharpekvot har rangordnats för respektive fonder. Sedan har korrelationen av variablerna beräknats. Intuitivt kan en högre avgift tolereras hos en fond med högre avkastning. Slutsatsen av undersökningen är att en högre avgift inte motiveras med en högre avkastning. Undersökningen visar på ett negativt samband, ju högre avgift desto lägre avkastning, vilket är samma resultat som tidigare studier av aktiefonder visar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer med placeringsansvariga på två banker, har också företagits. Undersökningen har främst behandlat den finansiella marknadsföringen av fonderna men även kartlagt vilka kundgrupper som investerar i produkten. I intervjuerna framgick att investerare i fond-i-fond varken har tid eller kunskap att på egen hand förvalta sitt kapital. Intressant i sammanhanget var att investerare i många fall inte var intresserade av fondavgifternas storlek. Slutsatsen av detta är att fondbolagen kan ta ut en hög avgift då de vet att placerarna som investerar i produkten fond-i-fond är ointresserade och har en allmän okunskap om avgifter och dess påverkan på avkastningen.