Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

De senaste årens debatt om avgiftens inverkan på fondernas avkastningar har skapat endiskussion om vilken hänsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut.Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen iundersökta tillväxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare ämnar undersökningenatt förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jämföra fondernastotalkostnadsandel samt köp- och/eller säljAvgifter med fondernas prestationer.Undersökningen är en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder,vilka investerar kapitalet på tillväxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalysklargöra sambandet mellan fondernas Avgifter och avkastning.Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivtsamband mellan Avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden påvisar attfonderna med relativt högre totalkostnadsandel även presterat relativt högre avkastningar änövriga fonder. Vidare tyder resultaten på att fonder som tillämpar köp- och/eller säljAvgifterpresterat relativt högre avkastningar än fonder som ej tillämpar Avgifterna.Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan därmed inte heltsäkerställas.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, Avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs.

Föreliggande rapport är resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pågående debatten kring studieAvgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lärosätets, individens, samhällets, på två diskussionsområden - kompensatoriska åtgärder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten påvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa.

Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte är att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade Avgifter och avgiftsmodeller skulle få på en utvald fond där Avgifterna är traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att på detta sätt utvärdera vilka effekter dessa modeller fått på en fond där Avgifterna är traditionellt fasta. Fonden som detta testas på är SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjälp av fondbestämmelser från de fonder som idag använder sig av prestationsrelaterade fondAvgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi använt oss av erhölls från Johan Otterbeck på SEB.

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa Avgifter varierar mellan olika bolag och fonder.

Under de senaste åren har marknaden för svenskarnas olika sparandeformer förändrats. För bara några år sedan hade storbankerna oligopol på marknaden, med många trofasta kunder som varken ifrågasatte bankens Avgifter eller rådgivning styrde de marknaden efter sina egna villkor. Nya aktörer har funnit en lucka in på marknaden som därmed har gått mot en allt friare konkurrens. Stark kritik har riktats mot bankernas höga Avgifter och deras begränsade utbud. De nya aktörerna som bland annat består av Internetmäklare och fristående rådgivare erbjuder kunderna ett större utbud till en lägre avgift.

Local charges may induce people to change their pattern of consumption by influencing investments and acts in certain directions. Some charges could for example give people incentives to use less natural resources. This study investigates four different local charges and whether they benefit an economical management with natural resources or not. This is carried out by investigating whether there is a polarity between local charges that may influence environmental actions or goods, and effective pollution control set to achieve certain nationally determined environmental goals. The study includes two economic perspectives and investigates on the one hand whether local charges counteract governmental subsidies and on the other hand whether the charges vary between the different municipalities since large differences may lead to cost inefficiency.

Pensionssystemet berör samtliga pensionssparare i Sverige som statliga Pensions-myndigeten ansvarar för. En reform av pensionssystemet introducerades år 1999 och togs i bruk år 2000 som innebar att individen fick ökat ansvar genom att 2,5 procent av den allmänna pensionen, benämnd premiepensionen, kunde fritt placeras i öns-kade fonder inom premiepensionssystemet. Ansvaret som i och med detta vilar på individen gör att beslut om framtida ekonomiska ersättningar måste fattas oavsett om kunskap och vilja föreligger eller ej. Då systemet kan uppfattas som omfattande och kunskaper om finansiella placeringar inte kan antas vara självklara för gemene man, kan det innebära stress och osäkerhet för spararen.En diskussion som uppmärksammats är huruvida pensionsspararna får kompensation i form av avkastning för Avgifterna som fondbolagen tar ut i samband med förvalt-ning av fonderna. Förvalsalternativet, AP7 Aktiefond, placerar enligt ett världsmark-nadsindex och har i förhållande till de populäraste fonderna den lägsta avgiften.

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden.

Kostnader som uppstår till följd av förrättningsverksamheten finansieras genom Avgifter. Avgiften kan vara ett överenskommet fast pris, alternativt debiteras ett ärende efter löpande räkning med bestämd timtaxa. Kostnaderna för förrättningen betalas oftast av sökanden. Detta examensarbetes syfte är att få en ökad klarhet i hur Lantmäterimyndighetens användande av Avgifter vid förrättningar fungerar i praktiken. För att uppnå detta syfte har en litteraturstudie genomförts, i vilken det dels undersökts vilka lagar och bestämmelser som Lantmäteriet använder sig av samt hur de används för att verksamheten ska uppnå kostnadstäckning.

Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av Avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras Avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt.Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till.

Inom EU sker handel under frihandelsavtal. Det innebär att företag kan handla med andra företag inom unionen utan att köpet regleras av tullar, importkvoter och andra handelspolitiska åtgärder. Företag inom gemenskapen kan köpa varor fritt från Avgifter, vilket ger en stor ekonomisk fördel. Då handel bedrivs med länder utanför frihandelszonen sker det inte längre under frihandelsavtal, vilket betyder att importAvgifter kommer behöva betalas för att ta in varorna i landet. För att hjälpa näringslivet att hantera den påverkan Avgifterna kan ha på ett företags likvida medel har ett speciellt förfarande tagits fram, kallat tullager.

Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsAvgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.Grunden till denna studie är frågeställningarna;1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsAvgifter?2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften?3.