Över linjen - en uppsats om att betala för överavkastning hos aktivt förvaltade fonder
Inledning och bakgrund:Fonder är en av de mest populära sparformer i Sverige men samtidigt en av de mestomdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskildavärdepapper och genererar i regel en högre avkastning än ett sparkonto. Debatten avser alltsom oftast storleken på fondavgifterna, som till stor del är hänförlig till typen av förvaltning; aktiveller passiv. Åsikterna huruvida storleken på avgifterna är motiverade eller inte går isär ochemellanåt ifrågasätts även den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportageden 30 januari i år en undersökning som utvärderat majoriteten av de största svenska fonderna.De fann att 78 % av fonderna presterade sämre än jämförelseindex och endast 22 % bättre änindex. Rekommendationen till allmänheten blev att investera i indexfonder som i regel har delägsta avgifterna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån olika vinklar undersöka vilken inverkan totala avgifterhar på riskjusterad nettoavkastning hos aktivt förvaltade fonder. Det finns dessutom i uppsatsenen genomgående önskan att bidra till en ökad förståelse för avgifternas effekt på avkastningen.Metod: Uppsatsen omfattar en förstudie som undersöker prestationen hos de aktivt förvaltadefonderna, vilket ligger till grund för de två efterföljande undersökningarna. Den förstaundersökningen utreder korrelationen mellan fonders riskjusterade nettoavkastning och totalaavgifter genom regressionsanalys och den andra undersökningen syftar till att redogöra förfonders olika avgiftsnivåer och deras effekt på den riskjusterade nettoavkastningen. Denhuvudsakliga parametern, och stommen i förstudien och undersökningarna, ärutvärderingsmåttet alfa som mäter riskjusterad nettoavkastning. I de två efterföljandeundersökningarna utökas perspektivet med ytterligare en parameter, TKA.Resultat och analys: Förstudien visade att majoriteten av fonderna genererade enöveravkastning och det totala medelvärdet för alla fonder var 2,07 %, vilket statistiskts sättkunde säkerställas. Korrelationen mellan en fonds totala avgifter och dess riskjusteradenettoavkastning kunde ej fastställas, vilket innebär att totala avgifter och alfa ej kan beskrivas medett statistiskt samband. Däremot kunde det fastställas att marknadsläget hade effekt på denriskjusterade nettoavkastningen. Vidare förelåg det en skillnad mellan olika avgiftsnivåer, därfonder med högst avgifter under perioden hade genererat högst avkastning. Skillnaderna mellanavgiftsnivåerna kunde emellertid inte statistsikt säkerställas.Slutsatser: Avgifter har inverkan på fonders avkastning men det innebär inte att fonder medlägre avgifter under perioden var att föredra. De aktivt förvaltade fonderna skapade i genomsnitten överavkastning, det vill säga ett mervärde, trots sina avgifter. Vidare var de fonder med högstavgifter att föredra under perioden då deras riskjusterade nettoavkastning i genomsnitt varhögst.