Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Uppsala passerade Är 2011 grÀnsen för vad som i Sverige rÀknas som en storstad ? 200 000 invÄnare. Staden vÀxer i en snabb takt och förvÀntas fortsÀtta göra sÄ under en lÀngre tid framöver. Under de kommande 40 Ären spÄs en tillvÀxt pÄ ungefÀr 50 procent av dagens befolkning. VÀstra BolÀnderna, idag ett lÄgbyggt smÄindustri- och verkstadsomrÄde, ligger endast ett stenkast frÄn Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket lÀngre frÄn den mest centrala delen av stadskÀrnan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den vÀstra delen av BolÀnderna kan vara en del i Uppsalas hÄllbara utveckling. Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur VÀstra BolÀnderna kan utvecklas till en grön och socialt hÄllbar stadsdel som tillÄts vÀxa pÄ höjden. OmrÄdet undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktÀrsomrÄden baserat pÄ befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville Àven veta hur vanligt förekommande det Àr med en sÀrskild policy för SD och vilken instÀllning journalisterna har till sÄdana policys..

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrÄn en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande Älder ökade risken för POUR, speciellt för mÀn.

I det hÀr arbetet undersöker vi hur retrotrenden pÄverkat digitala spel. Vi undersöker hur retro blivit en erkÀnd stil och varför den har blivit det. Vi undersöker dess koppling med nostalgi, hur nostalgi fungerar och varför man kan tÀnkas vilja anvÀnda sig av det nÀr man ska utveckla ett digitalt spel. Retro Àr inte ett fenomen som Àr medie exklusivt till digitala spel, vi undersöker hur retro verkar i andra medier och hur medierna blandar retroelement med varandra. Det Àr inte ovanligt att samtida digitala spel influeras av retrospel eller rent av utvecklas i syfte att bli ett nyproducerat retrospel, detta Àr nÄgot som vi gestaltar i vÄr produktion av ett digitalt spel.

Detta arbete har som titel ?LÀraryrket nu & framÄt? och glimtar om ett syfte att se vilka Äsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lÀrare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frÄgorna Àmnar lÄta lÀraren ge sina uppfattningar och Äsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frÄgan behandlar deras syn pÄ vad som krÀvs för yrkets utveckling.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr av en kvalitativ art. Detta Àr ett sÀtt att försöka förstÄ hur olika företeelser och innebörder hÀnger ihop.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger pÄ hur dessa lÀrare strukturerar upp regelgenomgÄngar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gÄng samt vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkÀnda undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgÄngspunkten i studien Àr lÀrares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgÄngarna genom att samla eleverna i en ring, anvÀnda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillÀmpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Syftet med studien var att undersöka hur olika behandlingsenheter i Sverige utvÀrderade effekterna av interventioner för barn med autism 0-6 Är, oavsett om det rörde sig om enstaka ÄtgÀrder eller hela program. Det var ocksÄ intressant att se om, och i sÄ fall hur, man tog hÀnsyn till risker och möjligheter som kunde bidra till variation i utfallen. Kontakt togs med samtliga landstings, och tvÄ privata, behandlingsenheter. Brev innehÄllande information om studien och en enkÀt med studiens frÄgor skickades ut.Resultaten visade att man i första hand utvÀrderade effekterna genom nÄgon form av bedömningstest t ex. PEP, VABS eller ADOS.

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som lÀsinlÀrningsmetod bland elever i Ärskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i lÀsinlÀrningen; gemensam lÀsning, vÀgledd lÀsning, sjÀlvstÀndig lÀsning och höglÀsning och metoden fokuserar pÄ att samtala kring text. Syftet med undersökningen Àr bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser Àr för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin lÀsning med hjÀlp av metoden. Undersökningsmetoden Àr intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i lÀsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det Àr intressant med lÀsning och att eleverna lÀser mycket genom metoden.