Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjĂ€nster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. UtifrĂ„n det har polisens förebyggande arbete blivit svĂ„rare. Trafficking som Ă€r en del av könshandeln, Ă€r nĂ„got som polisen har arbetat mot lĂ€nge, det Ă€r inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, MĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn frĂ„n andra delar av vĂ€rlden, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

Examensarbetet gick ut pÄ att stötprova ett system för upphÀngning av kablar och rör i fartyg. Vid stötprovningen monterades upphÀngningssystemet i en fixtur. Gruppen fick fria hÀnder att utforma fixturen. Med hjÀlp av Fredy Olssons teorier om produktframtagning utvecklades en fixtur bestÄende av fyrkantrör. Genom att vÀrdera och selektera bland de lösningar som presenterades i examensarbetet ?UpphÀngningssystem? BTH-IMA-EX?2000/C-02-SE och andra nytillkomna likvÀrdiga lösningar, har gruppen kommit fram till och stötprovat ett system, bestÄende av aluminiumprofiler och vinklar frÄn Bosch Rexroth.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer sÄg pÄ det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken pÄverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumÀrke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger nÄgot tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornÀtverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rÄdande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?MetodDen empiriska undersökningen genomfördes utifrÄn en egen utarbetad analysram baserad pÄ tidigare forskning inom Àmnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansÄg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumÀrket, motprestation och nÀtverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier.

En stor del av den teknik som idag konsumeras innehÄller nÄgon form av skÀrm. En allt snabbare konsumtionstakt av just tekniska produkter ökar pressen pÄ Ätervinningsindustrin. En vanlig typ av skÀrm Àr LCD-skÀrmen som lyses upp med hjÀlp av lysrör innehÄllande kvicksilver. Kvicksilver Àr mycket farligt för bÄde mÀnniskor, miljö och djur. DÀrför mÄste det hanteras med stor försiktighet.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingÄende komponenter.SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jÀmförs.NÄgra genomförda försök beskrivs kort, dÀribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del pÄ det faktum att organisationer utvecklas och förÀndras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? DÀrvidlag har en undersökning utförts pÄ ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus pÄ organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanstÀlld samt de problem som de stÀlls inför baserat pÄ det abstrakta ramverk som i mÄnga fall verkar sÀtta grÀnser för arbetet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ med ett etnografiskt angreppssÀtt.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.