I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.

I detta projekt om barns skönlitterÀra lÀsning undersöks det om man kan öka barns lÀslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras pÄ barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i Äldrarna 7-8 Är ville jag komma fram till vad barn helst vill lÀsa om och dÀrefter skriva och illustrera en barnbok. NÀr boken sedan var fÀrdig fick barnen lÀsa den, sÀga vad de tyckte och svara pÄ ifall de hade börjat lÀsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gÀrna skriva och illustrera sina böcker sjÀlva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att lÀsa.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett, bÄde ur kompositionssynpunkt och frÄn ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre lÄtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med strÄkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gÄng för att kunna se tillbaka pÄ hur jag tÀnkte under den kreativa processen. I det hÀr arbetet beskriver jag processen frÄn att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

BAKGRUND: Min utgĂ„ngspunkt inför arbetet med studien var att det satsas Ă„tskilligt i skolorna för att höja lĂ€sförmĂ„gan hos eleverna, eftersom denna förmĂ„ga pĂ„verkar de flesta av skolans Ă€mnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra sprĂ„ket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna sprĂ„ket. Efter att ha arbetat ett antal Ă„r inom förskolan har jag Ă€ven fĂ„tt en uppfattning om att arbetet med vĂ„ra yngsta barn allmĂ€nt inte alltid vĂ€rderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de Ă€ldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var dĂ€rför att ta reda pĂ„ olika uppfattningar ett antal förskolebarn i Ă„ldrarna 2,5 till 5 Ă„r kunde ha angĂ„ende att lĂ€sa och skriva. Detta innebar att försöka fĂ„ fram hur barnen sjĂ€lva resonerade i Ă€mnet. Avsikten var ocksĂ„ att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete nĂ€r det gĂ€ller skriftsprĂ„klig stimulans, Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration frĂ„n fenomenografin.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga. För att belysa de hĂ€r aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anstĂ€llda anvĂ€nder dataprogrammen, pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstĂ„tt sedan datorn har införts. Vi föreslĂ„r ett antal förslag/förbĂ€ttringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssĂ€ttet..

Denna rapport presenterar ett examensarbete som gÄtt ut pÄ att bygga en prototyp av ett trÄdlöst sensornÀtverk vars funktion Àr att mÀta fuktighet och lagra vÀrdena pÄ ett minneskort. Detta utförs för att man förhoppningsvis kan bli varnad för en eventuellt inkommande torka. Prototypen som utvecklats bestÄr av en huvudenhet och en sensorenhet. Det Àr möjligt att koppla upp flera sensorenheter till detta system och slutligen kommer det vara flertalet sensorenheter uppkopplade mot varje huvudenhet. KommunikationssÀttet som anvÀnds för kontakt med omvÀrlden Àr Bluetooth och det förutsÀtter att en person har möjligheten att Äka till alla stationer och samla upp den data som lagrats.

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskningar inom lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har under en bestÀmd tidsram haft mÄlet att fÄ eleverna att kÀnna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lÀrare ska kunna anvÀnda olika inlÀrningsmetoder för att kunna öka lusten till att lÀsa och skriva hos elever. LÀsaren kommer att fÄ ta del av realistiska exempel pÄ hur lÀs- och skrivundervisning sker pÄ ett lustfyllt sÀtt, dÄ elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver pÄ ett tydligt sÀtt hur lÀrare kan undervisa inom lÀs och skrivinlÀrning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.