Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever pÄverkar deras lÀrande vid anvÀndning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser eleverna pÄ den egna förmÄgan att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvÀndiga kunskaper för att kunna lÀra med datorer? Vad anser eleverna Àr effekterna av att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, kÀllkritik och Officepaketet Àr nödvÀndiga att hantera för att kunna lÀra med datorer.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.

I detta projekt om barns skönlitterÀra lÀsning undersöks det om man kan öka barns lÀslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras pÄ barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i Äldrarna 7-8 Är ville jag komma fram till vad barn helst vill lÀsa om och dÀrefter skriva och illustrera en barnbok. NÀr boken sedan var fÀrdig fick barnen lÀsa den, sÀga vad de tyckte och svara pÄ ifall de hade börjat lÀsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gÀrna skriva och illustrera sina böcker sjÀlva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att lÀsa.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett, bÄde ur kompositionssynpunkt och frÄn ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre lÄtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med strÄkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gÄng för att kunna se tillbaka pÄ hur jag tÀnkte under den kreativa processen. I det hÀr arbetet beskriver jag processen frÄn att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

BAKGRUND: Min utgĂ„ngspunkt inför arbetet med studien var att det satsas Ă„tskilligt i skolorna för att höja lĂ€sförmĂ„gan hos eleverna, eftersom denna förmĂ„ga pĂ„verkar de flesta av skolans Ă€mnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra sprĂ„ket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna sprĂ„ket. Efter att ha arbetat ett antal Ă„r inom förskolan har jag Ă€ven fĂ„tt en uppfattning om att arbetet med vĂ„ra yngsta barn allmĂ€nt inte alltid vĂ€rderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de Ă€ldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var dĂ€rför att ta reda pĂ„ olika uppfattningar ett antal förskolebarn i Ă„ldrarna 2,5 till 5 Ă„r kunde ha angĂ„ende att lĂ€sa och skriva. Detta innebar att försöka fĂ„ fram hur barnen sjĂ€lva resonerade i Ă€mnet. Avsikten var ocksĂ„ att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete nĂ€r det gĂ€ller skriftsprĂ„klig stimulans, Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration frĂ„n fenomenografin.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga. För att belysa de hĂ€r aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anstĂ€llda anvĂ€nder dataprogrammen, pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstĂ„tt sedan datorn har införts. Vi föreslĂ„r ett antal förslag/förbĂ€ttringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssĂ€ttet..