Denna rapport presenterar ett examensarbete som gÄtt ut pÄ att bygga en prototyp av ett trÄdlöst sensornÀtverk vars funktion Àr att mÀta fuktighet och lagra vÀrdena pÄ ett minneskort. Detta utförs för att man förhoppningsvis kan bli varnad för en eventuellt inkommande torka. Prototypen som utvecklats bestÄr av en huvudenhet och en sensorenhet. Det Àr möjligt att koppla upp flera sensorenheter till detta system och slutligen kommer det vara flertalet sensorenheter uppkopplade mot varje huvudenhet. KommunikationssÀttet som anvÀnds för kontakt med omvÀrlden Àr Bluetooth och det förutsÀtter att en person har möjligheten att Äka till alla stationer och samla upp den data som lagrats.

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskningar inom lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har under en bestÀmd tidsram haft mÄlet att fÄ eleverna att kÀnna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lÀrare ska kunna anvÀnda olika inlÀrningsmetoder för att kunna öka lusten till att lÀsa och skriva hos elever. LÀsaren kommer att fÄ ta del av realistiska exempel pÄ hur lÀs- och skrivundervisning sker pÄ ett lustfyllt sÀtt, dÄ elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver pÄ ett tydligt sÀtt hur lÀrare kan undervisa inom lÀs och skrivinlÀrning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i Är 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser anvÀndes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlÀrningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade Àven skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till lÀsning. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till lÀsning) för att fÄ pedagogernas syn pÄ metoden. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser pÄ detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det Àr en stor del elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Arbetet kommer att utgÄ ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna med lÀs? och skrivinlÀrning? Hur ser lÀrarna pÄ elevernas lÀs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill sÀga, jag kommer att intervjua fyra olika lÀrare varav tre arbetar med ASL, den fjÀrde lÀraren arbetar med olika metoder, men Àr vÀldigt positivt instÀlld. Undersökningsresultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt positivt instÀllda.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallÀrares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lÀrare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lÀrare som arbetar i trÀningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet dÀrefter har Ätta teman tagits fram som stÀmts av och analyserats mot studiens syfte.Resultatet visar att lÀrare inom trÀningsskolan fortfarande efter fyra Ärs arbete med att skriva omdömen fortfarande kÀnner osÀkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrÄgas samt gemensamma mallar att skriva utifrÄn.

In this essay, I have examined what has been studied and presented in the theory of ICT in schools. I have based my theory on Arne Trageton?s book Att skriva sig till lÀsning ? IKT i förskoleklass och skola (2005) and theories on children?s reading and writing development.The purpose of this study is to determine how teachers and children experience teaching with Trageton?s ICT-based model Att skriva sig till lÀsning and whether the model is beneficial for children's first reading and writing.Through qualitative interviews with two pedagogues from the same school and some children from first grade, I have received answers to my two questions:How do pedagogues and children experience ICT-based teaching in the context of children's first reading and writing?How do pedagogues experience the reading and writing development in first- and second-language students when using ICT-based teaching?The results showed that both pedagogues and children were positive about the model in which the computer was used as a writing tool in learning to read and write. The teachers felt that the model was suitable for all children according to their conditions.The children saw the writing as very enjoyable. For the ICT-based teaching to work properly, the technology has great significance.

Detta examensarbete handlar om skolans syn pÄ elevers skrivande samt hur eleverna sjÀlva ser pÄ sitt eget skrivande och pÄ vilka sÀtt de anvÀnder sig av det. Det har visat sig att det inte har förekommit mycket forskning nÀr det gÀller barns skrivande. För att ta reda pÄ elevernas eget förhÄllande till att skriva har vi gjort bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning av elever i skolÄr 1-4. Genom intervjuer har det framkommit att de flesta eleverna Àr positivt instÀllda till att skriva. Majoriteten av eleverna tyckte ocksÄ att de skriver ganska bra.

Att skriva musik har alltid varit nÄgot som varit viktigt för mig, jag har dock ofta problem med att skriva texter till lÄtarna jag skapat. Jag funderade över hur jag via mitt examensarbete skulle kunna utvecklas inom detta omrÄde och fick idén att skriva lÄtar utifrÄn givna texter. Syftet med detta arbete var att undersöka om jag via detta tillvÀgagÄngssÀtt skulle kunna utveckla mitt konstnÀrskap som lÄtskrivare. Jag ville Àven undersöka hur jag som lÄtskrivare upplever att denna metod pÄverkar den konstnÀrliga processen. Vidare funderade jag över i vilken utstrÀckning texterna behövde bearbetas innan de kunde anvÀndas som lÄttexter och hur det musikaliska skapandet pÄverkades av texternas innehÄll.

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om lÀromedel och lÀromedelsanvÀndning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet Àr av alternativ art och innehÄller tvÄ delar. Dels en skriftlig rapport om anvÀndningen av lÀromedel, och dels ett eget framstÀllt digitalt lÀromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska Àmnena stÀrks; som till exempel att lÀrare sÀllan eller aldrig anvÀnder lÀromedel, samt vad detta i sÄ fall kan bero pÄ. Jag ville Àven utreda vilka attityder elever och lÀrare hade kring dessa frÄgor samt hur man ser pÄ datorn som hjÀlpmedel i undervisningen i Foto.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers uppfattning av hur datorer anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förÀndringsomrÄden för att anvÀnda datorer i undervisningen DataanvÀndandet ökar i dagens samhÀlle och i de flesta skolor fÄr eleverna en egen elevdator att anvÀnda i undervisningen. Studier visar att dataanvÀndandet behöver vara individanpassad för att bÀttre hjÀlpa den enskilde eleven. I mÄlformuleringar i skolan stÄr det att eleverna ska lÀra sig IT för sitt kommande yrke och för att bÀttre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer.