Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

I takt med att samhÀllet utvecklats har Àven tekniken gÄtt framÄt, och digitala verktyg, sÄsom datorer och lÀsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som gÄr hand i hand med digitaliseringen Àr Att skriva sig till lÀsning-metoden som gÄr ut pÄ att elever i Ärskurs 1 skriver sig in i lÀsningen med hjÀlp av dator, eller lÀsplatta. Först i Ärskurs tvÄ börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lÀrare och deras elevers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg som stöd i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat tvÄ lÀrare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer dÀr de anvÀnde sig av digitala verktyg.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjÀlp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur anvÀndandet av digitala verktyg pÄverkar enskompositionsprocess. MÄlet var att skriva tvÄ lÄtar innehÄllande bÄde text och musik.Metoden jag anvÀnt Àr att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spÄr för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en fÀrdig lÄt sominnehÄller bÄde text och musik och en lÄt som endast innehÄller musik..

Bakgrund: Kunskap i teknik Àr en frÄga om demokrati. I vÄrt samhÀlle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det Àr viktigt att mÀnniskor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som gÄr i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar pÄ hur de ska göra, diskuterar och frÄgar varandra innan de sÀtter igÄng med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning pÄ problemet.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna förĂ€ldrars upplevelser rörande anvĂ€ndandet av förlossningsbrev. FörĂ€ldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande förĂ€ldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta pĂ„ grund av att de ansĂ„g att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjĂ€lper att försöka kontrollera nĂ„got som Ă€r utom deras kontroll. FörĂ€ldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemĂ„l som frĂ„ngick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt nĂ„gon form av förlossningsrĂ€dsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gĂ„ng har fokus Ă€ven riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

För att fÄ bedriva underhÄllsverksamhet pÄ flygplan över 5700kg sÄ mÄste underhÄllsorganisationen i frÄga vara godkÀnd av Transportstyrelsen samt följa EU:s flygsÀkerhetsmyndighet EASAs Part 145 regelverk. För att berörda myndigheter ska fÄ sig en insikt i hur underhÄllsorganisationera ser ut och fungerar sÄ mÄste dessa skriva en verkstadshandbok som beskriver verksamheten och processer. Detta Àr ett krav som finns beskrivet i Part 145 regelverket. Uppgiften blev att skriva ett förslag pÄ kapitel 2 till PAMs vekstadshandbok frÄn grunden genom att intervjua personal pÄ plats för att fÄ reda pÄ hur respektive tillÀmande procedurer sÄg ut. Syftet var att skapa en verkstadshadbok som var aktuell och som personalen kunde anvÀnda som handbok att slÄ upp i och hitta respektive procedurer..

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever pÄverkar deras lÀrande vid anvÀndning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser eleverna pÄ den egna förmÄgan att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvÀndiga kunskaper för att kunna lÀra med datorer? Vad anser eleverna Àr effekterna av att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, kÀllkritik och Officepaketet Àr nödvÀndiga att hantera för att kunna lÀra med datorer.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.