Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till kontanter och betalkort som betalmedel i allmÀnhet och vid lÄga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjÀlp utav en kvantitativ metodansats, dÄ vi ville fÄ en bred förstÄelse för smÄföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmÀnhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förstÄelsen kring vÄr studie utgick vi ifrÄn det positivistiska synsÀttet, dÄ vi efterstÀvar kunskap kring hÀndelser som kan mÀtas. Vi genomförde enkÀtundersökningar med ett hundratal företagsÀgare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan pÄvisa denna med hjÀlp utav den numeriska informationen vi samlat in.

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna förĂ€ldrars upplevelser rörande anvĂ€ndandet av förlossningsbrev. FörĂ€ldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande förĂ€ldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta pĂ„ grund av att de ansĂ„g att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjĂ€lper att försöka kontrollera nĂ„got som Ă€r utom deras kontroll. FörĂ€ldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemĂ„l som frĂ„ngick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt nĂ„gon form av förlossningsrĂ€dsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gĂ„ng har fokus Ă€ven riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

För att fÄ bedriva underhÄllsverksamhet pÄ flygplan över 5700kg sÄ mÄste underhÄllsorganisationen i frÄga vara godkÀnd av Transportstyrelsen samt följa EU:s flygsÀkerhetsmyndighet EASAs Part 145 regelverk. För att berörda myndigheter ska fÄ sig en insikt i hur underhÄllsorganisationera ser ut och fungerar sÄ mÄste dessa skriva en verkstadshandbok som beskriver verksamheten och processer. Detta Àr ett krav som finns beskrivet i Part 145 regelverket. Uppgiften blev att skriva ett förslag pÄ kapitel 2 till PAMs vekstadshandbok frÄn grunden genom att intervjua personal pÄ plats för att fÄ reda pÄ hur respektive tillÀmande procedurer sÄg ut. Syftet var att skapa en verkstadshadbok som var aktuell och som personalen kunde anvÀnda som handbok att slÄ upp i och hitta respektive procedurer..

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Studien undersökerhur sociala medier pÄverkar vÄra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhÀlle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseomrÄde som Àr sociala medier. I och med att vÄr mÄlsÀttning har varit att gÄ in sÄ förutsÀttningslöst som möjligt samt komma nÀra vÄr undersökningsgrupp har vi anvÀnt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi lÄtit vÄr frÄgestÀllning vÀxa fram ur datamaterialet. DÀrför har frÄgestÀllningen kommit att Àndras i takt med studiens utveckling dÀr frÄgestÀllningen har grundats utifrÄn materialet vi har haft.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till kontanter och betalkort som betalmedel i allmÀnhet och vid lÄga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjÀlp utav en kvantitativ metodansats, dÄ vi ville fÄ en bred förstÄelse för smÄföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmÀnhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förstÄelsen kring vÄr studie utgick vi ifrÄn det positivistiska synsÀttet, dÄ vi efterstÀvar kunskap kring hÀndelser som kan mÀtas. Vi genomförde enkÀtundersökningar med ett hundratal företagsÀgare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan pÄvisa denna med hjÀlp utav den numeriska informationen vi samlat in. Slutsats: Studiens resultat visade att urvalsgruppens instÀllning till olika typer utav betalmedel vid lÀgre köpesummor huvudsakligen var att kontanter var att föredra. En slutsats som gÄr dra utifrÄn detta resultat Àr att kortbetalningssystemet grundar sig i en felaktig prissÀttning vid lÄga köpesummor dÀr bankerna tar ut en procentuellt hög avgift vid varje korttransaktion.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det gÄr att pÄverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd kÀnsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som Äterföljer denna. Det undersöks ocksÄ om Älder eller dator- och spelvana kan pÄverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i tvÄ grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musiklÀggning, och efter det svara pÄ frÄgor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mÄn kan pÄverka ovannÀmnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jÀmförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter Àr betydligt lÀttare att pÄverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur vÀl spelaren uppfattar dessa förÀndringar Àr dennes vana utav spel och datorer.

Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever pÄverkar deras lÀrande vid anvÀndning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser eleverna pÄ den egna förmÄgan att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvÀndiga kunskaper för att kunna lÀra med datorer? Vad anser eleverna Àr effekterna av att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, kÀllkritik och Officepaketet Àr nödvÀndiga att hantera för att kunna lÀra med datorer.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.