Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde pÄverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning Àr sÄ viktigt och för att vi bÄda kÀnner starkt för bildÀmnet har vi valt att integrera bild och skrivning, dÄ vi ville undersöka om bilden Àr nyckeln till en ökad motivation och glÀdje inför skrivandet pÄ ett kreativt sÀtt. Vi har hÀmtat tankegÄngar frÄn frÀmst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat vÄra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjÀrdeklass. Resultatet mÀttes genom enkÀter, observationer och intervjuer.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Detta examensarbete Ă€r utfört i samarbete med Enertech AB. Det Ă€r ett konstruktionsprojekt med mĂ„l att utveckla en överkĂ„pa med justerbar höjd. ÖverkĂ„pan ska passa pĂ„ tre olika vĂ€rmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och PrimĂ€rkonstruktion. Detta Ă€r metoder vi tillĂ€mpat tidigare och de passar bra in pĂ„ detta projekt. För att fĂ„ en lĂ€mplig design sĂ„ har vi Ă€ven tillĂ€mpat mĂ„nga metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestĂ„tt utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

Detta examensarbete Ă€r utfört i samarbete med Enertech AB. Det Ă€r ett konstruktionsprojekt med mĂ„l att utveckla en överkĂ„pa med justerbar höjd. ÖverkĂ„pan ska passa pĂ„ tre olika vĂ€rmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och PrimĂ€rkonstruktion. Detta Ă€r metoder vi tillĂ€mpat tidigare och de passar bra in pĂ„ detta projekt. För att fĂ„ en lĂ€mplig design sĂ„ har vi Ă€ven tillĂ€mpat mĂ„nga metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestĂ„tt utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

I takt med att samhÀllet utvecklats har Àven tekniken gÄtt framÄt, och digitala verktyg, sÄsom datorer och lÀsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som gÄr hand i hand med digitaliseringen Àr Att skriva sig till lÀsning-metoden som gÄr ut pÄ att elever i Ärskurs 1 skriver sig in i lÀsningen med hjÀlp av dator, eller lÀsplatta. Först i Ärskurs tvÄ börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lÀrare och deras elevers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg som stöd i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat tvÄ lÀrare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer dÀr de anvÀnde sig av digitala verktyg.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjÀlp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur anvÀndandet av digitala verktyg pÄverkar enskompositionsprocess. MÄlet var att skriva tvÄ lÄtar innehÄllande bÄde text och musik.Metoden jag anvÀnt Àr att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spÄr för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en fÀrdig lÄt sominnehÄller bÄde text och musik och en lÄt som endast innehÄller musik..

Bakgrund: Kunskap i teknik Àr en frÄga om demokrati. I vÄrt samhÀlle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det Àr viktigt att mÀnniskor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som gÄr i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar pÄ hur de ska göra, diskuterar och frÄgar varandra innan de sÀtter igÄng med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning pÄ problemet.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.