Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

The scope of this masterÂŽs thesis is the issue of usability in relation to interface design,in particular the interface of a university libraryÂŽs online public accessed catalogue, orOPAC. Since the OPAC can be seen as the libraryÂŽs ?shop window? to the world, it isof great importance that the interface to the OPAC can be used by patrons witheffectiveness, efficiency and satisfaction.The masterÂŽs thesis is based on a qualitative study performed at Karolinska InstitutetsUniversity library, and contains both a usability evaluation and an interview study. Twointerfaces were evaluated: a standard web interface provided by the system supplier, andan interface developed in-house by Karolinska InstitutetÂŽs systems department. The twointerfaces are both connected to the same online library catalogue, thus making possiblea comparative study..

The purpose of this study is to analyse the offer from the ministry of education and cultural affairs to Swedish public libraries concerning a computerised connection to SUNET (the Swedish University Network). The study is based on analyses of the main texts from the campaign and interviews in order to identify arguments that caused the libraries to accept or decline the offer. My conclusions are that the marketing of the SUNET-offer was to a large extent filled with technicalities, and that the campaign failed to identify and focus on the true recipients the decision-makers. The wordings used in the written material were too negative and discouraging. In order to succeed with future concentrations concerning public libraries, it is vitally important to overcome the boundaries between the decision-makers in the local government, the people responsible for information technology and the library staff..

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Under de senaste Ären har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mÀngd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptÀcka förare som Àr distraherade. MÄlet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka mÀnniskors förmÄga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. DÄ det saknas tidigare forskning Àr upplÀgget en explorativ förstudie bestÄende av tvÄ delar. Under den första delen samlades material in pÄ distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhÀlsovÄrden. Samt fördjupa mig lite i den anmÀlningsskyldighet som personalen inom de berörda omrÄdena har. För att fÄ fram information har jag anvÀnt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhÀlsovÄrden och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhÄllanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de ÄldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn frÄn Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. VÄrt fokus var myndigheternasifrÄgasÀttande av barnens uppgivna Älder, samt anvÀndningen av medicinskaÄldersbedömningar dÀr barnet misstÀnks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handlÀggare frÄn en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgÄtt en medicinsk Äldersbedömningalternativt redan fÄtt sin Älder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avÄlder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handlÀggare och atttolkningsföretrÀdet gÀllande Älder ges till Migrationsverket.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning pÄ uppdrag av HR-funktionen pÄ Parker Hannifin AB i Sverige. DÄ det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förvÀntningar pÄ HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gÀllande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrÄn vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur lÀnge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de Àr i kontakt med HR. Det undersöktes Àven ifall Äsikter kring förbÀttringsomrÄden har förÀndrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frÄgeformulÀr som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att sjÀlva grunden för NATO:s existens att vara en försvarspakt inriktad pÄ ett invasionsförsvar försvann. NATO var dÀrför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om alliansen har förÀndrats och teorin jag har tagit till hjÀlp Àr neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, frÀmst militÀr och politisk, och maktbalans Àr viktigast och att NATO Àr en typisk allians i en bipolÀr vÀrld dÀr alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istÀllet att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar Àven upp andra faktorer Àn bara militÀra och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Jag har i detta arbete med hjÀlp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i Àmnet samt dagstidningar, prövat att kartlÀgga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhÀlle. Jag har Àven försökt belysa vad som var det bakomliggande förhÄllandet för etablering av bostadsomrÄdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhÀllet samt vilka krav som stÀlldes pÄ en sÄdan juridisk tillhörighet. Med kÀnnedom av ovannÀmnda har jag sedan prövat att fÄ fram en översikt pÄ omrÄdets prÀgel. OmrÄdet uppfördes ursprungligen pÄ grund av den allt ökande befolkningen i LuleÄ stad. Svartöstadens geografiska utveckling begrÀnsades av att det varit inklÀmd mellan hamnen, jÀrnverket och malmhögarna.