Sökresultat:
969 Uppsatser om Arbetsmiljöundersökning - Sida 14 av 65
?terfall i brott som ett problem p? politisk och institutionell niv?. : En kvalitativ unders?kning av sambandet mellan straff och rehabilitering inom svensk kriminalv?rd.
This study looks at how probation, client experiences, and criminal policy decisions affect recidivism in Sweden. Gaining a thorough grasp of how social, organizational, and political issues interact and impact the chances of rehabilitation and reintegration is the goal. Three research questions are addressed in the study: First, what are the causes of recidivism? Second, how is probation perceived by staff and clients in terms of control and support? Thirdly, what effects do political decisions have on probation services' operations and clients' chances for recovery?? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with twelve respondents, eight probation clients, three probation officers and one parliamentary politician. There were six themes that discussed the issue of recidivism from different perspectives, the collected data was analyzed through thematic content analysis.
Investeringar och l?nsamhet i privata n?ringslivet
Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.
Återfall bland individer med sexuell sto?rning som genomga?tt ra?ttspsykiatrisk underso?kning 1992 till 2002
Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).
En bibliometrisk underso?kning av bibliometrins utveckling : Underso?kning av hur publikationen av bibliometriska, informetriska, scientometriska och webometriska artiklar har utvecklats sedan 1960- talet
The main purpose of this bachelor thesis is to analyse the publication- and citation patterns of the articles concerning bibliometrics, informetrics, scientometrics, and webometrics which can be found on Web of Science, and give a brief description of how the definition of the four terms has developed. I have looked at how the number of published papers have developed over the years and to what extent they have been quoted by other researchers. I have also briefly adressed what other research fields are referring to articles published in the four areas. The material I looked at includes articles that can be found on Web of Science with one (or more) of the four terms as topic and are categorised under library- and information science starting with the first bibliometrics article which was published in 1969, and ending in 2013. The results show that the publications in all four fields are continuously increasing.
Koffeinsupplementering inom ishockey - en dubbelblind, randomiserad kors?verstudie p? manliga elitjuniorspelare
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg
kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan
hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r.
Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad
kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna
exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes
via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter.
Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein
(254,75 cm) och placebo (254,75 cm).
Datorn som hjälpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en väldigt dyr skrivmaskin?
Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.
Continuospel pa? barockcello : en diskussion kring Quantz? ide?er och en underso?kning av mina egna musikaliska verktyg
This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further..
ATT NAVIGERA FR?N AKADEMIN TILL ARBETSLIVET: Antropologers utmaningar p? v?gen till professionalism bortom akademin
En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs
universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r
man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir
professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke.
Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett
professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p?
arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som
arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.
#kritik : - En studie av SJ och SAS bemo?tande av kritik pa? Twitter
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.
Effekterna av CSRD-direktivet p? h?llbarhetsintegration och ekonomistyrning i en organisation
Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst?
kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes
av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i
organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r
ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.
Wermland Forever? : En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i Wermland Forever
Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.
Banach-Tarskis paradox: amenabla grupper och urvalsaxiom
Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
F?r?ldrar-barnkommunikation, familjeklimat och anknytningens relation till problematiskt substansbruk i sena ton?ren
Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.
"Vad f*n har jag valt f?r utbildning?" ? en kvalitativ unders?kning om kulturstudenters relation till sina studier
N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p?
fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag
tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att
folk i min omgivning m?tte mig med.