Investeringar och l?nsamhet i privata n?ringslivet
Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.
? Huvudsakligt resultat av denna studie: Positiv korrelation mellan l?nsamhet och investeringsniv? kan fastst?llas.
? Resultat av regressionsanalyser: Koefficienten f?r l?nsamhet ?r ekonomiskt signifikant som f?rklaring f?r investeringsniv? samtidigt som den har h?g statistisk signifikans. I denna studie f?r denna koefficient ungef?rligen v?rdet 0,3, vilket indikerar att en ?kning om 1 M SEK i l?nsamhet ?r associerad med en ?kning i investeringar om 300 000 SEK. Emellertid, kan ett kausalt samband mellan l?nsamhet och investeringsniv? inte fastst?llas till f?ljd av att flera f?ruts?ttningar f?r regressionsanalyser inte kunnat tillgodoses.
? Implikationer: Vid ett kausalt samband mellan l?nsamhet och investeringsniv?er, kan f?rmodligen teorierna kring kreditransonering (Tirole, 2006), finansieringstrappan (Murray & Vidhan, 2002) och internt ?agency?-problem (Jensen, 1986) bekr?ftas. En annan implikation ?r att r?ntek?nsligheten hos privata investeringar rimligen blir l?gre, vilket kan p?verka centralbankernas penningpolitik. Om aktuellt samband skulle vara kausalt, ?r det rimligt att v?rdera om n?gon form av l?nsamhetsvariabel borde inkluderas i neo-klassisk investeringsteori (Gottfries, 2013).
Ytterligare studier ?r n?dv?ndiga f?r att tydligg?ra sambandet mellan l?nsamhet och ben?genheten att investera i privata f?retag.