I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass pÄ en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nÀra rikssnittet vad gÀller kön, andelen elever med utlÀndsk bakgrund och andelen elever i behov av sÀrskilt stöd har svar sökts pÄ frÄgor kring vilka faktorer i undervisningen som lÀrarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? anvÀnts och för att fÄ en fördjupad förstÄelse förekommer Àven kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter, observationer och intervjuer.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att kartlÀgga hur fyra stycken lÀrare i grundskolan inom Àmnet idrott och hÀlsa hanterat övergÄngen frÄn Lpo 94 till Lgr 11. Följade Àr frÄgestÀllningarna:Hur har lÀrarna upplevt arbetet med implementeringen av Lgr 11?Vilka attityder har lÀrarna till den nya LÀro- och kursplanen?I vilken mÄn tror lÀrarna att deras arbete kommer att förÀndras med Lgr 11?MetodDÄ syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka en förÀndringsprocess i skolan och sÄledes anvÀndes en ÀndamÄlsenlig metod. Vi valde att utföra intervjuer med en öppet riktad struktur dÀr antalet intervjuer var fyra stycken. Urvalet av idrottslÀrare frÄn grundskolan var ett bekvÀmlighetsurval och vi valde medvetet lÀrare med olika lÄng erfarenhet inom yrket.

Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten frÄn regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tÀnkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i Äldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och tvÄ i Lgr 11 vilket innebÀr att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande mÄlen i lÀroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist pÄ definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker pÄ de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebÀra en kulturkrock mellan olika skolkulturer.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Sammanfattning Studiens syfte Àr att vidga förstÄelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens förestÀllningar om och intentioner i verksamheten visar pÄ olika former för makt och motstÄnd i deras positionering som professionella. De centrala frÄgestÀllningarna för studien Àr: Vilka förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framtrÀder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhÄllande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande stÄr i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt anvÀnds feministisk poststrukturalism i en strÀvan efter multipla förstÄelser av sÄvÀl subjektkonstruktionens processer som stÀllningstaganden och övervÀgande angÄende studiens utformning och innehÄll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Att mötas med hjÀlp av distansteknik har för mÄnga organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hÄlla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka anvÀndarnas syn pÄ audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan tvÄ eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med anvÀndningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka dÄ vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över vÀrlden. Vilket innebÀr att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att jÀmföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förÀndringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas pÄ ett socialhistoriskt perspektiv, dÀr idrottslÀrares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 Ären. Studien Àr dÀrmed avgrÀnsad till ett lÀrarperspektiv.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för de historiska förÀndringsprocesser som sker i samhÀllen och sÄ Àven i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fÄtt för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lÀrarrollen med fokus pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr vÄrt undersökningsomrÄde. Inför vÄrt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förstÄelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hÀlsas undervisning.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ, dÄ vi anvÀnt oss av öppna intervjuer.