Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Det finns idag fÄ och i framtiden kanske Ànnu fÀrre uppgifter som Àr av sÄdan karaktÀr att endast en person bÀst löser dem. Det krÀvs som regel nÄgot slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas pÄ arbetsplatsen, samt vilka förvÀntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda pÄ min frÄgestÀllning har anvÀnt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förvÀntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie pÄ tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare pÄ respektive företag. Intervjuerna Àr semistrukturerade med öppna frÄgor. Genom min undersökning kom jag fram till att begreppet team uppfattas som nÄgot positivt av alla de personer jag intervjuade.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Sammanfattning Detta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som lÀsare en ökad förstÄelse för vad som pÄverkar vÀgledares val av arbetsmetoder i mötet med de vÀgledningssökande samt ge en djupare insikt i hur vÀgledarna reflekterar kring dessa val. Det Àr vÀgledarnas egna perspektiv och uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som Àr i fokus för studien. Arbetet har genomförts vid VÀgledningscentrum i Göteborg hösten 2009. VÀgledningscentrum i Göteborg Àr en plattformsorganisation dÀr de anstÀllda vÀgledarna har sin utgÄngspunkt. Samtliga av de anstÀllda vÀgledarna har en studie- och yrkesvÀgledarutbildning, med undantag av nÄgra som har en annan utbildningsbakgrund i kombination med yrkeserfarenhet, men dÀr kompetensen bedöms likvÀrdig av organisationen. Med avsikt att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju vÀgledare, samt en person frÄn ledningen av VÀgledningscentrum. De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet Àr av betydelse för att analysera det Àmne vi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevant litteratur, med syfte att försöka besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar. VÀgledarna som intervjuats pÄverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötet med den vÀgledningssökande. Resonemanget vid svar pÄ flertalet intervjufrÄgor har vart relativt lika vÀgledarna emellan, medan Äsikterna gÄtt mer isÀr pÄ andra punkter. Att organisationen, VÀgledningscentrum, pÄverkar framkommer tydligt, sÄ som i form av arbetsplanen som vÀgledarna arbetar utifrÄn och den fortbildning som de anstÀllda fÄr ta del av.

Mösseberg Àr ett platÄberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och vÀxtarter. I det hÀr projektet har inventeringar utförts i bland annat slÄttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkÀrr och Àdellövskog. Projektets syfte Àr att inventera 25 hotade eller sÀllsynta vÀxtarter i Falköpings kommun, efter ett delmÄl i Falköpings naturvÄrdsprogram. Det Àr ocksÄ en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma omrÄde. I projektet undersöktes hur arternas status har förÀndrats sedan tidigare Är, vad anledningen till förÀndringen Àr samt vilka skötselÄtgÀrder som kan förbÀttra arternas status i framtiden.

Mösseberg Àr ett platÄberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och vÀxtarter. I det hÀr projektet har inventeringar utförts i bland annat slÄttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkÀrr och Àdellövskog. Projektets syfte Àr att inventera 25 hotade eller sÀllsynta vÀxtarter i Falköpings kommun, efter ett delmÄl i Falköpings naturvÄrdsprogram. Det Àr ocksÄ en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma omrÄde. I projektet undersöktes hur arternas status har förÀndrats sedan tidigare Är, vad anledningen till förÀndringen Àr samt vilka skötselÄtgÀrder som kan förbÀttra arternas status i framtiden.

VÄrd i livets slutskede pÄ en vÄrdavdelning kan vara problematiskt och det Àr lÀtt att den nÀrstÄende hamnar vid sidan av. Trots de hinder som kan ses Àr nÀrstÄende, enligt kompetensbeskrivningen, Joyce Travelbees definition av omvÄrdnad och WHOŽs definition av palliativ vÄrd, en viktig del i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Detta Äterspeglas i de fyra hörnstenar för palliativ vÄrd som lyfts fram i SOU 2001:6: Symptomkontroll i vid bemÀrkelse,samarbete av ett mÄngprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende. Behov definieras som ett inneboende krav pÄ upphÀvande av viss brist och Àr enligt Maslow uppdelat i flera nivÄer, frÄn grundlÀggande sÄsom mat, dryck och sömn upp till sjÀlvförverkligande. Bemötande Àr ett komplext begrepp som innefattar en mÄngfald av aspekter relaterat till hur vi nÀrmar oss andra mÀnniskor, dÀribland mÀnniskosyn, synen pÄ vÄrt yrke och respekt för andra mÀnniskor.

I dagens samhÀlle Àr lÀrarnas lön en starkt debatterad frÄga, dÀr det diskuteras huruvida lÀrarnas löner Àr för lÄg. Men samtidigt vÀljer mÄnga att arbeta och utbilda sig till lÀrare. DÄ Àr frÄgan om det Àr den fasta lönen som driver en lÀrare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité pÄ undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som pÄverkar motivationen hos lÀrare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem pÄverkar lÀrares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta nÄgot samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket Àr den variabel vi anvÀnder för att mÀta resultatet av en lÀrares prestation.VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lÀrare kan pÄverka deras motivation och prestation.

Förskolans lÀroplan reviderades frÄn och med 1 juli, 2011. Det innebÀr att pedagoger pÄ förskolorna fÄtt nya direktiv att förhÄlla sig till. I den nya lÀroplanen finns krav pÄ ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna mÄste se över och eventuellt förÀndra sin verksamhet. I en sÄdan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, nÄgot som ofta ingÄr i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssÀtt att stödja utvecklingsarbete.Syftet Àr att följa tvÄ aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska fÄ lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska vÀcka glÀdje och alla barn ska kÀnna att det Àr givande att lÀra sig nya saker. FörskollÀrarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att lÄta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lÀrande. PÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen Àr en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, sprÄk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jÀmföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid pÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen. För att uppnÄ syftet stÀllde vi oss följande frÄgor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmÀrksamhet mellan flickor respektive pojkar under pÄ- och avklÀdning? Hur pÄverkas pÄ- och avklÀdningssituationen av hur pedagogernas förhÄllningssÀtt, vad gÀller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola nÀr det kommer till pedagogernas förhÄllningssÀtt till pÄ- och avklÀdningssituationen? Studien utgick ifrÄn empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes pÄ en centralt belÀgen förskola samt en landbygdsförskola.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

Mitt syfte Àr att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, dÄ jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan vÀlja pÄ. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet Àr nÄgot alla ska fÄ och att vara en del i gruppen Àr en sjÀlvklarhet. De kÀmpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas dÀr för de barn som har en resurs knuten till sig.

Syfte: Att upptÀcka aspekter pÄ lÀxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp sÄ att lÀxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av lÀxan Àr gjord ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr sociala normer och kommunikation Àr en grundlÀggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgÄr ifrÄn hur skolan förÀndrats, hur lÀrare och arbetslag fÄtt ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar ocksÄ om makten kring lÀxan. Metod: Perspektivet pÄ hanterandet av det empiriska materialet i den hÀr uppsatsen grundar sig i en kritisk samhÀllsvetenskaplig metod.