Sökresultat:
678 Uppsatser om Ansvarsfördelning gällande fel i fastighet - Sida 26 av 46
Implementering av assisterande AI i straffprocessr?tten ? En analys kring m?jligheter och sv?righeter f?r AI g?llande bed?mningen av vittnesutsagor
Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.
ĂgarlĂ€genheter - finns möjlighet till etablering i befintlig bebyggelse?
Bakgrunden till arbetet ligger i de lagÀndringar som trÀdde i kraft den 1 maj 2009. Med hjÀlp av dessa blir det möjligt att inrÀtta ÀgarlÀgenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gÀller för att fÄ inrÀtta ÀgarlÀgenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förvÀntningarna pÄ den nya boendeformen ser ut.
Vid ett flertal tillfĂ€llen sedan 1990-talet har frĂ„gan om att fĂ„ inneha enskilda lĂ€genheter i flerbostadshus med Ă€ganderĂ€tt s.k. Ă€garlĂ€genheter varit aktuell. Ă
r 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket Àr avgörande för att kunna skapa ÀgarlÀgenheter.
ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA
Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig
i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada
har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga
befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har
?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.
Effekter av konkursboets möjlighet att avstÄ frÄn viss egendom : En uppsats om processavstÄende och abandonering
Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.
Implementering av CSRD i Sverige - f?rberedelser i noterade bolag
Sammanfattning
I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n
f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte
bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt
ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet.
Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r
CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar
f?retagen.
Att belöna lojalitet : en studie om hur generation Y motiveras av vinstandelssystem
Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.
Kolbalansen vid olika skötselstrategier för skogen pÄ Tagels fastighet.
Since the 19th century the concentration of CO2 in the atmosphere hasincreased by 40 percent as an effect of the use of fossil energy sources.Increased concentration of CO2 will likely lead to increased temperature,changes in precipitation, rising sea level and increased frequency of extremeweather like storm events. A step to reduce emissions of CO2 and mitigateclimate change, for the property of Tagel, can be to adopt new silviculturalstrategies and analyse which is the most effective. As a result of that, threescenarios was produced, business-as-usual (BAU), increased set aside landand energy. An introduction of windpower at Tagels estate (property) andeffects on carbon balance was also examined. By using the Heureka systemand LCA-analysis in this study, it showed that the scenario of increased setaside land was the most efficient way to reduce carbon dioxide (CO2)emissions for the analysed period of 100 years.
ĂgarlĂ€genheter : En studie om varför etableringen inte slĂ„r igenom i Sverige
Den svenska befolkningen har pratat om att Àga sin lÀgenhet i över 150 Är, nÄgot som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 dÄ ÀgarlÀgenheter inrÀttades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska lÀnder sÄ som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. PÄ tre Är har media övervakat upprÀttad byggnation av ÀgarlÀgenheter dÀr skilda Äsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det Àr dessa Äsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ÀgarlÀgenheter som byggts i landet. Det Àr viktigt att titta pÄ vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhÄller sig till varandra.
Graffiti - ett didaktiskt problemomrÄde?
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.
Zonerat skogsbruk pÄ fastighetsnivÄ ? effekter pÄ ekonomi och miljö
Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.
Differentierat strandskydd- en LIS-tig lösning eller en otillrÀcklig ÄtgÀrd? : En analys av det förÀndrade strandskyddet och möjligheter till dispens frÄn och upphÀvande av strandskyddet inom omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen.
En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.
M?ttnadshormon ?kar vid intag av sockeralkohol En systematisk ?versikt ?ver erytritols effekter p? kolecystokinin och aptitupplevelser
Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och
sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol
p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK).
Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar
utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade
studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt
inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en
normalf?rdelad, frisk, vuxen population.
Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext.
Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda
underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid
intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.
Social Ängeststörning (SAD) och beteendeinhibering som barn ? en psykometrisk och jÀmförande studie
Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).
?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv
Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta
bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra
risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar
m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och
becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.
En studie av personalens besvÀr av inomhusklimatet i tvÄ kontorsfastigheter
Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 pĂ„ Arbetslivskontoret och Introduktionsenheten i SödertĂ€lje kommun.Personalen hyste oro för sin hĂ€lsa. Undersökningen försökte klarlĂ€gga om personalens upplevda besvĂ€r med inomhusklimatet i en kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkĂ€tundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande frĂ„n det normalt förekommande i kontor, samt om personalen upplevde en förbĂ€ttring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrĂ„gades efter flytten, och 43 personer svarade denna gĂ„ng.Metod: ĂrebroenkĂ€ten MM 040 NA kontorResultat: Den första enkĂ€ten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomĂ„l pĂ„ temperaturförhĂ„llanden,?dĂ„lig? luft, lukter samt allmĂ€nsymtomen.