Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå ? effekter på ekonomi och miljö
TriadskogsbrukSkoglig planeringTrakthyggesbrukNyckelbiotopBiologisk mångfaldTriad forestryClear-cuttingKey habitatBiodiversityForest management
Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadskogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål. Triadskogsbruk har visats kunna ge samma ekonomiska resultat som det traditionella skogsbruket samtidigt som större arealer lämnats orörda. Denna rapport utreder vilka ekonomiska och ekologiska effekter en implementering av triadskogsbruk får på fastighetnivå.
Efter fältarbete zonerades en fastighet på 500 ha i Sörmland med tre zoner: avsättningar, intensivproduktion och produktion med hänsyn. Simuleringar med 100 års planeringshorisont genomfördes i beslutsstödsystemet PlanVis. Tre olika planer för triadskogsbruk med 15, 13 samt 9 % avsatt areal för fri utveckling togs fram och jämfördes med en referensplan som simulerade traditionellt skogsbruk där 9 % avsattes. Triadplanerna allokerade 19 % i zonen för intensivproduktion.
Resultaten visar att triadkonceptet, utan hänsyn till kostnadseffektivisering i drivningsarbete och logistik, inte når samma ekonomiska resultat som traditionellt skogsbruk men att det finns ekologiska fördelar. De simulerade triadplanerna gav ett mer varierat skogstillstånd med avseende på trädslagssammansättning och förekomsten av död ved.
Triadkonceptet framtaget för att tillämpas på landskapsnivå och fördelarna är troligtvis svåra att ta tillvara på i södra delarna av Sverige på grund av små fastigheter och många ägare.