Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvÀrdering och utveckling till lÀroplanen. Det innebÀr att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla Àr verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som nÄgot positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation frÀmjar deras arbete i verksamheten pÄ mÄnga olika sÀtt.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀxor och lÀxhjÀlp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser Àven en viss problematik gÀllande förÀldrars möjlighet att hjÀlpa sina barn med lÀxorna utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om lÀxor och lÀxhjÀlp, dÀrefter har vi intervjuat fyra lÀrare för att se hur de ser pÄ syftet med lÀxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslÀrare för att se hur lÀxhjÀlpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att merparten av lÀrarna i vÄr studie anser att syftet med lÀxor Àr att befÀsta sina kunskaper men Àven för att lÀra eleverna att ta ansvar.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjÀnstgrupper, och studiens syfte Àr att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig frÀmst till denkommunsom uppsatsen Àr skriven Ätmen Àven till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. FrÄn enkÀtsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna frÄn medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vÄrdtagaren. Chefens praktiska arbete Àrenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhÄllsatt den goda arbetsplatsen Àr komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svÄrt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en sÄ pass liten studie som denna. DÀremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan pÄverkagoda arbetsplatserinom hemtjÀnsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Bakgrund: Hiv Àr en virussjukdom, vilken utan eller misskött behandling kan utvecklas till följdsjukdomen aids. Vid sjukdomens uppkomst cirkulerade okunskap kring smittan vilket pÄverkade patienter med hiv och aids pÄ flertalet sÀtt. Idag Àr sjukdomen globalt utbredd, och ett stort befolkningsantal Àr drabbade, vilket talar för vikten att bidra till en ökad kunskap och medvetenhet kring sjukdomen. Att sprida denna kunskap Àr nÄgot som sjuksköterskan kan göra i sin del att arbeta hÀlsofrÀmjande för samhÀllet. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med hiv och aids upplever sjuksköterskors och övrig sjukvÄrdspersonals bemötande.

SAMMANFATTNING SyfteSyftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer vÀljer att söka akutsjukvÄrd till sina barn istÀllet för att vÀnda sig till andra vÄrdinstanser. MetodEn enkÀt utformades för studien. EnkÀten delades ut till familjer som sökte för icke akuta Äkommor pÄ en barnakutmottagning i Uppsala lÀn. Studien pÄgick under en tolvdagarsperiod och avslutades nÀr 80 familjer besvarat enkÀten. FrÄgorna bearbetades med hjÀlp av beskrivande statistik samt chi2-test. ResultatDen huvudsakliga anledningen till att man valde att söka pÄ barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hÀnvisad av annan vÄrdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vÄrdinstans hade 70% hÀnvisats via sjukvÄrdsrÄdgivningen/1177.De vanligaste Äkommorna som det söktes för var andningsbesvÀr, luftvÀgsinfektioner och bukbesvÀr.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

I och med framvÀxten av samhÀllsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats pÄden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjÀna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervÀrde för samhÀllet. SamhÀllsentreprenörerna i Sverige stÄr dock framför ett problem,att pÄ ett hÄllbart sÀtt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlÀgga hur finansieringen av svenska samhÀllsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ?samhÀllsentreprenör?.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare Är har en negativ attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjÀlp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning sÄ att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Genom en gruppenkÀtsundersökning tillfrÄgades elever i Ärskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Vi vill beskriva och analysera hur mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard anvÀnds inom sjukvÄrden Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte anvÀnder vi oss av en kvalitativ undersökning. VÄr fallstudie har genomförts pÄ Universitetssjukhuset i Malmö. AngreppssÀttet Àr av deduktiv karaktÀr eftersom vi utgÄr frÄn befintlig teori som vi avser testa i vÄr fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvÄrdens styrning lider av mÄnga av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas pÄ allvar kan en lyckad mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnÄs inom offentlig verksamhet.