Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fÄtt stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen Àr krav pÄ styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen Àr att chefer nÀrmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan pÄverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det Àr vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Naturbaserade turistföretag Àr ofta placerade pÄ landsbygden och drivs smÄskaligt, mÄnga av de aktiviteter som bedrivs Àr sÀsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som anvÀnder sig av naturens resurser och med markÀgare. MÄlet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utstrÀckning naturturismföretag Àr sociala företag anvÀndes teorin om sociala entreprenörer. En litteraturstudie gjordes innan arbetets mÄl formulerades för att upptÀcka om det fanns nÄgon kunskapslucka att tÀcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare frÄn större företag och tre frÄn mindre företag. Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet dÀr de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar pÄ den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra mÀnniskor..

Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primĂ€ra uppgift Ă€r att granska bolags, noterade pĂ„ svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnĂ„ en enhetlig och regelrĂ€tt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande pĂ„ RedovisningsrĂ„dets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att pĂ„ det viset fĂ„ fram information av Panelens effektivitet.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Denna undersökning Àr en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anstÀlldes förutsÀttningar och instÀllning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom omrÄdet har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och dÀrför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats dÀr arbetstagaren stÄr i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanstÀllda inom tvÄ av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkÀtundersökning. Dessa tvÄ förvaltningar Àr Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frÄgestÀllningen i uppsatsen. Teorin utgör Àven grunden för utformningen av enkÀtfrÄgorna. Den teoretiska referensramen fokuserar pÄ inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som pÄverkar den interna rörligheten, dock pÄverkar den anstÀlldes situation i vilken utstrÀckning faktorerna pÄverkar arbetstagarens instÀllning samt förutsÀttningar till den interna rörligheten.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillÀmpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det Àr en övergripande plan för verksamhetens anvÀndning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan pÄ organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och lÀnder, nÄgot som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan pÄ utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. TÀnkbara interna och externa omrÄden frÄn IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrÄn den globala organisationens förhÄllanden.

Daglig verksamhet pÄ gÄrd har högt aktivitetsvÀrde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser mÄnga av mÄlgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och sjÀlvstÀndighet i aktivitet. Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av aktivitetsvÀrdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet pÄ gÄrd enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvÀrde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar pÄ naturens och trÀdgÄrdars kraft att ÄterstÀlla mÀnniskans balans, att naturen och miljön som helhet kan fÄ en personen att reflektera och att vÀxa. Grön Omsorg Àr meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

OmvÄrdnad ? SjÀlvstÀndigt arbete IVOM080.