Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Bakgrund: Investeringsbeslut Àr ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig pÄ investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sÀllan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebÀr att det finns ett tomrum inom forskningsomrÄdet. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur företag inom den svenska skogsindustrin utformar och anvÀnder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier anvÀnts.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Bakgrund: Om en organisation har en misstanke om att de har bristande kunskap om sina kunders behov och önskningar samt deras uppfattningar och vÀrderingar om det utbud av produkter eller tjÀnster organisationen erbjuder, kan denna organisation fÄ svÄrt att behÄlla sina kunder och fortsÀtta sin existens pÄ marknaden. Svensk-Spanska Handelskammaren i Madrid uppfattade sig ha en nÄgot lÀgre medlemsaktivitet samt en nÄgot högre medlemsomsÀttning Àn vad som var önskvÀrt, och ville dÀrför undersöka och bÀttre lÀra kÀnna sina medlemmars önskningar och behov.Syfte: Syfte med denna uppsats blev dÀrför att kartlÀgga Handelskammarens tjÀnsteutbud samt att ta reda pÄ hur Handelskammarens medlemmar vÀrderar organisationens verksamhet. Detta för att slutligen kunna fÄ en uppfattning om hur medlemmarnas tillfredsstÀllelse pÄverkar deras framtida beteende inom organisationen.Genomförande: Syftet med uppsatsen ville vi nÄ genom dels en kvalitativ- dels en kvantitativ datainsamling. För att fÄ förstÄelse för vad medlemmarna förknippar med Handelskammaren och dess verksamhet utfördes individuella intervjuer med sju stycken medlemmar. DÀrefter för att bredda undersökningen genomfördes en enkÀtundersökning bland de resterande 218 medlemmarna.Resultat: Med hjÀlp av insamlad empiri och teori presenterar uppsatsen medlemmarnas vÀrderingar av Handelskammarens verksamhet.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

En organisations styrning och uppföljning har tidigare frÀmst skett genom finansiella nyckeltal. En modell som vuxit fram under senare Är Àr balanserat styrkort. Metoden bygger pÄ enkelhet, bÄde chefer och anstÀllda ska förstÄ innebörden en organisationens strategier. LuleÄ kommuns socialnÀmnd har infört balanserat styrkort. I deras verksamhetsplan för 2005 ? 2007 beskrivs att det finns en stor samstÀmmighet om vÀrdet av att arbeta utifrÄn denna modell och mÄlsÀttningen Àr att balanserad styrning ska införas pÄ alla arbetsplatser.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

PÄ uppdrag av FörÀldraCentrum har vi under vÄren 2008 gjort en mÄluppfyllelse utvÀrdering med ett brukarperspektiv pÄ deras verksamhet. FörÀldraCentrums verksamhet bygger pÄ att ge förÀldrar riktat stöd i sitt förÀldraskap. Syftet med att utföra utvÀrderingen var att ta reda pÄ om FörÀldraCentrums behandling har gett effekt utifrÄn klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stÀmmer överens med verksamhetens mÄl och affÀrsidé. Resultaten frÄn behandlingen samt om resultaten kvarstÄr har vi erhÄllit genom att skicka ut enkÀter till ett urval av FörÀldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet pÄ en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som Àven för de allra flesta kvarstÄr idag.

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.