Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Denna förstudie utreder om en solcellsanläggning kan vara ett alternativ för Wången både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Wången är ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hästsport beläget i Jämtlands län. Principen för hur solceller fungerar och grundläggande faktorer som påverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver även översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och beräknar den förväntade elproduktionen för tre olika takplaceringar på Wången med tre olika monteringslösningar. Elproduktion beräknas i datorprogrammet PVGIS och jämförs med Wångens elförbrukning.

För att polisens ska klara av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill säga befogenheter att på olika sätt ingripa mot enskilda. I Sverige får polisen använda sitt tjänstevapen i enlighet med nöd, nödvärn och laga befogenhet. Den sistnämnda ger polisen rätt att använda våld och i värsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjänståtgärd. Användandet grundar sig framförallt i lagstiftningen från år 1969. Det har de senaste åren förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhälle.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra.

Städerna växer och samtidigt ökar efterfrågan på närodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera närodlat och mer hållbart skulle ett alternativ vara att odla i så kallade vertikala växthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvärme. I Kiruna är klimatet kallt jämfört med större delen av Sverige och därför erfordras uppvärmning om odling ska kunna ske året runt i ett växthus. Examensarbetets uppgift är därför att undersöka hur man kan utnyttja spillvärme till ett vertikalt växthus i samband med en ny kontorsbyggnad på LKABs gruvområde.

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige.P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett Scaniaperspektiv ta fram konkreta förslag för en förbättrad produktionsstrategi av kamaxelhärdningen på Scania Transmission. Det rekommenderade förslaget ska ha en kapacitet på 120.000 kamaxlar/år vid 3-skift. Arbetet har fortskridit i fem större block: litteraturstudie, kartläggning av nuläge, benchmarking, framtagning och utvärdering av förslag samt rekommendationer och slutsatser. Som hjälp har använts verktyg som t.ex. VSM (design av värdeflöden), FSLP (förenklad systematisk lokalplanläggning) och Scanias investeringskalkylmodell MIKA.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjälp av frågeställningar i vår problemformulering.Vi har i studien använt oss av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att vi har tolkat gällande rätt utifrån lag, förarbeten, rättspraxis samt doktrin.Förutsättningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill säga nullum tributum sine lege. När Skatteverket inte kan använda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka på genomsyn. I vissa rättsfall har vi även sett att man i första hand använder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas på genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rättssäkerhetsskäl prövas av Länsrätten.I vår uppsats har det framkommit olika alternativ till att åtgärda problematiken med genomsyn.

Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsätta en utredning för att kartlägga frågor avseende finansiella rådgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frågor beträffande konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lämpliga åtgärder för att förstärka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rådgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom därmed att benämnas, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag är bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse och ge läsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rådgivning till konsumenter har påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rådgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Idag används datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primär undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp årligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste åren undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strålningen och användning av njurtoxiskt kontrastmedel. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att jämföra diagnostisk säkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. Utifrån vårt syfte formulerade vi en frågeställning där 14 vetenskapliga artiklar ingår i litteraturstudien.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.