Denna c-uppsats Àr ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) pÄ Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet Àr att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjÀnst ser pÄ och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare Àr syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen fÄr för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frÄgestÀllningar sÄsom vilka vÀrderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har pÄ den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och vÀrderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö dÀr vÄld och hot om vÄld Àr en del av vardagen.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rÄdande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhÄller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehÄller och hur de förhÄller sig till varandra. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner frÄn omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhÀllets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstÄs utifrÄn en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhÄllningssÀtt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmÀssiga och organisatoriska förutsÀttningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt vÄld i en HBT-relation. Syftet Àr vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och förestÀllningar kring begreppen makt, normer och vÀrderingar kopplat till det praktiska arbetet med vÄld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger pÄ intervjuer med socialarbetare som arbetar med vÄld i nÀra relation. Maktperspektiv har anvÀnts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att bÄde de egna och samhÀllets normer och vÀrderingar har stor pÄverkan pÄ bemötandet i det praktiska arbetet.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Inom landskapsarkitekturen anvÀnds digitala verktyg frekvent och den mÀnskliga kroppen anvÀnds allt mindre i arbetet. NÀr vi rör oss mindre ute pÄ platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förstÄelsen för utemiljöer att gÄ förlorad. Den hÀr uppsatsen undersöker exempel pÄ hur dans kan bidra med förstÄelse och kunskap om de utemiljöer en trÀdgÄrdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. NÀr hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhÄllas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster pÄ offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan förÀldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi FörÀldrar?. Metoden Àr kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, nÄgot som lÀmpar sig vÀl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som anvÀnds i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp Àr kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.

Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hÀlsobudskap och Àr ett organ som nÄr ut till en stor population. MÄnga av de hÀlsobudskap som presenteras handlar om trÀning och fysisk aktivitet och genom medias sÀtt att framstÀlla detta skapas ideal och normer inom Àmnet. Vi anser det dÀrför vara viktigt att undersöka hur trÀning framstÀlls i ett trÀningsmagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur texter om trÀning framstÀlls utifrÄn diskurser och hur budskap framstÀlls i trÀningsartiklar ur ett trÀningsmagasin. För att göra detta tillÀmpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Hur pÄverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med mÀnniskor frÄn en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter anvÀnder sig av kommer, Ätminstone oftast, frÄn vÀstvÀrlden med de vÀrderingar och normer som finns hÀr. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? Àn i vÀstvÀrlden. Om vÀrderingar och normer inte stÀmmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillrÀckligt god kvalitet.SmÀrtpatienter Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden.

SamhÀllskunskapsÀmnet Àr under stÀndig förÀndring, precis som samhÀllet. I kursplanen för samhÀllskunskap har flera centrala innehÄll tillkommit i och med lÀroplansreformen 2011. Det Àr inte lÀngre ett Àmne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för Ärskurs 4?6 ska ?Hur könsroller och sexualitet framstÀlls i medier och populÀrkultur? och ?Familjen och olika samlevnadsformer.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsÀgelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur lÀraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte Àr bÄde ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjÀlp av ett observationsschema bestÄende av fyra förutbestÀmda kategorier. Observationerna har Àgt rum pÄ tvÄ olika skolor. Tre av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i södra Stockholm och tvÄ av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i centrala Uppsala.

En studie som undersöker SJFs syn pÄ högskoleutbildning frÄn 1970-talet till idag. Hur harsynen förÀndrats under denna period och hur Àr den idag?Genom att analysera dokument dÀr SJF har uttalat sig i frÄgan frÄn 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter pÄ SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanstÀllt synen pÄ frÄgan om utbildning, sÄvÀl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen pÄ frÄgan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgÄr studien frÄn journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar pÄ en genomgÄende dubbelhet frÄn SJFs sida gentemot universitetsvÀsendet, dÀrman bÄde vill Ät den statushöjande effekt som akademiska studier innebÀr för ett yrke samthur förbundet vill dra ner pÄ utbildningsmöjligheterna för blivande journalister..

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.