Familjelycka?
Normer, avvikelser och diskursiva glidningar i tidskriften ?Vi Föräldrar?
Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan föräldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi Föräldrar?. Metoden är kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, något som lämpar sig väl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som används i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp är kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet. Undersökningen är uppbyggd kring fem delar med olika teman. Dessa behandlar ämnen som skilsmässa, boende, adoption, tvåsamhet, ensamstående och kärleksideal. Diskussionen kring dessa ämnen grundar sig alla i en kritik av vad som exkluderas av heteronormen.Något som i analysen tidigt lyfts fram är hur tidningens profil är inriktad mot problem och problemlösning. Den bild av familjen som explicit produceras i tidningen är med andra ord inte den lyckliga kärnfamiljen. Däremot visar sig ändå de artiklar som förekommer ta sin grund i familjekonstellationer som bygger på formen mamma-pappa-barn. Bildan av den lyckliga familjen positionernas snarare på föräldraskap som i någon mån avviker från heteronormativa ideal. Exempelvis berör en artikel ett samkönat par som lever lyckliga ihop. Trots den interna lyckan så förblir paret ett undantag. De heterosexuella paren som dominerar tidningen blir snarare på grund av sina problem mer trovärdiga. Andra exempel i tidningen gav liknande slutsatser. Något som ytterligare diskuteras är sprickor i den heteronormativa diskursen. Flertalet artiklar har en ambivalent ton. Vissa citat erbjuder skärningspunkter mellan konkurrerande diskurser. Dessa skärningspunkter finner jag svårdefinierade, men de kan ändå utgöra tänkbara zoner för subversiv förändring av familjebegreppet. Avslutningsvis konstateras hur ambivalensen i tidningen ligger väl i den postmoderna tiden. Genom tillbakablickar på tidningshistoria visar sig en skillnad mellan då och nu. Tidningen gör idag få explicita värderingar, något jag inte finner oproblematiskt. Idag visar sig normer och värderingar snarare döljas under en mer implicit retorik.