I sin fars fotspår
*En studie av prästerskapets sociala och geografiska balgrund i Linköpings stift
Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden. Däremot så verkar bönderna ha behållit sin position i stort även under 1800-talet, vilket gör deras ställning i stiftet tämligen konstant under 200 år.Hur väl stämmer då mina resultat med tidigare forskning? Ja till viss del så bekräftar resultaten böndernas starka ställning i Sverige under dessa år och rekryterades inte prästerna från kyrkan, så rekryterades de från klasserna närmast under, nämligen fogde, storbonde och borgarklassen. Min undersökning bekräftar också att ståndscirkulationen inte var särskilt stor. Det finns en stor skillnad jämfört med Sandstedts undersökning av Lunds stift, i så motto att bondebakgrunden verkar betydligt starkare i Linköpings stift. En förklaring kan vara att Lund är en Universitetsstad, vilket gjort att den akademiska bakgrunden kan ha varit mer framträdande.Det finns många olika trådar som framtida forskning med fördel kan nysta i. Dels skulle det vara givande att få fram en mer heltäckande bild av den sociala och geografiska bakgrunden, genom att även inkludera andra familjemedlemmar samt inkludera även övriga yrken. Dessutom skulle en liknande studie kunna göras utifrån huruvida pastoraten är konsistoriella, regala eller patronella. Kan det vara så att det i de fall då fadern varit verksam i ett annat stift handlar om regala och/eller patronella pastorat? En närmare undersökning kring kyrkoherdarnas födelseort skulle också kunna ge ett viktigt bidrag till helheten. Slutligen borde det finnas många andra stift i Sverige där liknande undersökningar kan göras. Jag misstänker att den regionala variationen kan vara stor.