HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Denna uppsats försöker besvara om det finns ett samband mellan religiösa normer kring kön och amerikanskt bistÄnd. Den önskar Àven lyfta fram den problematik detta kan innebÀra samt hur detta pÄverkar kvinnor i Afrika söder om Saharas möjlighet till en minskad risk för HIV samt ett liv bort frÄn fattigdom.Det problem som uppsatsen önskar lyfta fram Àr att dÄ religion fÄr makt i samhÀllet kan den pÄverka politik, vilket kan i fÄ stora konsekvenser. Den söker Àven klarlÀgga hur denna politik, framförallt i förhÄllande till kvinnor, hindrar dessa frÄn utveckling.Genom jÀmförande litteraturstudier med material frÄn internationella organisationer sÄvÀl som frÄn det amerikanska bistÄndsorganet, forskare och samhÀllsdebattörer försöker detta klargöras. Diskussionen leder slutligen till en slutsats att den kristna religionens normer kring kön och sexualitet spelar roll och pÄverkar det amerikanska bistÄndsarbetet med att bekÀmpa fattigdom och spridningen av HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara. Den kristna tron fÄr makt över dessa aspekter, vilket bidrar till att kvinnokroppen blir politisk, genom den makt som religion kan legitimera.

I korridorerna pÄ lÀrarutbildningen berÀttas det om upplevelser frÄn skolans vÀrld dÀr villkoren för mÀn och kvinnor inte Àr lika. Det Àr fördomar och förvÀntningar som inte hör hemma i ett samhÀlle som efterstrÀvar jÀmstÀlldhet mellan könen och jÀmlikhet pÄ arbetsplatsen. Mannen Àr i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och stÄr samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lÀrarstudenter berÀtta om frÄn sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frÄgestÀllning intervjuades fem manliga lÀrarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare Är.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Uppsatsens syfte Àr att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lÀra kÀnna. Vi frÄgar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den stÄr för och varför de skapar den. För en ökad förstÄelse för ungdomarna vill vi se pÄ frÄgan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fÄnga det centrala i deras vÀrld för ökad förstÄelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, vÀrderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbÀrande strukturer i gruppernas gemenskap.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Det har blivit ett hÄrdare och egocentrerat klimat i samhÀllet. Enligt statliga rapporter mÄr mÄnga unga dÄligt idag. För att förbÀttra ungdomars psykiska hÀlsa och vÀlmÄende rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET Àr en metod som handlar om social och emotionell trÀning i skolan och den Àr till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrÄn lÀrares erfarenheter och Äsikter.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort Ànda sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har Àven blivit ett viktigt omrÄde för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstÄ olika psykologiska begrepp Àr fenomenologin. Syftet med denna studie Àr att förstÄ begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjÀlp av fenomenologisk metod.

Denna c-uppsats Àr ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) pÄ Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet Àr att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjÀnst ser pÄ och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare Àr syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen fÄr för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frÄgestÀllningar sÄsom vilka vÀrderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har pÄ den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och vÀrderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö dÀr vÄld och hot om vÄld Àr en del av vardagen.

Antalet flygresor har ökat markant i vÀrlden de senaste decennierna. Detta har medfört en ökning av flygets koldioxidutslÀpp som dÀrmed har gett en ökad pÄverkan pÄ klimatet. Forskning angÄende mÀnniskors syn pÄ och uppfattning om flyget Àr relativt ny och forskning rörande Àmnet Àr mer förekommande idag Àn för ett decennium sedan. Tidigare undersökningar Àr dock i stort sett eniga om att mÀnniskor, bÄde miljömedvetna och icke-miljömedvetna personer, inte tÀnker Àndra pÄ sina flygvanor och flyga mindre pÄ grund av flygets klimatpÄverkan. Denna studie undersöker klimatengagerade personers flygvanor och vad de har för syn pÄ flyget och flygets pÄverkan pÄ klimatet.

Syfte: Syftet Àr att undersöka och analysera hur arbete med CSR (Corporate SocialResponsibility) och hÄllbarhet kan manifesteras och implementeras i ett mindre företag för attstÀrka företagets varumÀrke.Metod: Uppsatsen grundas i en kvalitativ metod för att efterstrÀva en holistisk- ochövergripande bild. Metoden Àr explorativ och utforskande och ger en djupare insikt ochförstÄelse för företagets tillvÀgagÄngssÀtt. Som utgÄngspunkt för sekundÀra kÀllor harelektroniska och tryckta kÀllor samt akademiska artiklar anvÀnts.Slutsats: Efter avslutade studier kan konstateras att genom företagets stÄndpunkt i etik, moraloch vÀrderingar i kombination med de praktiska handlingar de utför, manifesteras ochimplementeras CSR- och hÄllbarhetsarbete i verksamheten. Kundens medvetande ger styrkanoch det vÀrdefulla i varumÀrket vilket leder till att dessa aktiviteter pÄ ett omsorgsfullt ochgenuint sÀtt bör planeras och genomföras för att behÄlla och stÀrka företagetsvarumÀrkesimage..

Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.