Med hjÀlp av sÄg- och borrprover studerades Äldern pÄ 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste SmÄland, med syfte att undersöka granens etablering och döende pÄ lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre omrÄden för att undersöka om nÄgra geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsÄr förekommer. Analysarbetet utfördes pÄ Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. PÄ lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

Uppsatsen behandlar frĂ€mst kyrkstĂ€derna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen Ă€r att reda ut hur moderniseringen frĂ„n 1930-talet och senare kulturarvstĂ€nkandet kom att pĂ„verka kyrkstĂ€dernas vara eller icke vara. Det Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad Ă€r en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan frĂ„n 1600-talet och brukades fram till in pĂ„ 1900-talet. Kyrkstaden Ă€r speciell för norra Norrland.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Sedan 1990-talet har mÄnga företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets pÄverkan pÄ den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfrÄga företags stÀllning gÀllande sociala frÄgor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömÀssiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser pÄ företagets roll i samhÀllet i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hÄllbarhetsredovisning pÄ grund av dess frivilliga karaktÀr bÄde till existens och innehÄll och mÄnga har ifrÄgasatt trovÀrdigheten i den information som redovisas. Syftet med vÄr uppsats var att studera varför företag valt att hÄllbarhetsredovisa, vad de anvÀnder sin hÄllbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att fÄ informationen sÄ trovÀrdig som möjligt.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn pÄ demokrati och jÀmföra denna med ungas syn pÄ demokrati under 70-talet, nÀr de stod i frÀmsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fÄtt en aning om hur de tÀnker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jÀmfört dessa intervjuer med material frÄn litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen pÄ demokrati förÀndrats nÄgot medan landet gÄtt frÄn apartheid till demokrati. UtifrÄn intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio Är kan man se att processen har börjat men ocksÄ att det gÄr vÀldigt lÄngsamt, nÄgot som Àr frustrerande nÀr man Àr ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra.

Tidigare forskning frÄn USA fastslÄr att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning strÀcker sig fram till Är 2000. Tanken med detta arbete Àr att applicera föregÄende forskares tankar pÄ den svenska marknaden för Ären efter 2000. Tanken med uppsatsen Àr att utreda ifall historiska vÀrden pÄ direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bÀttre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en utförlig kvantitativ del och en nÄgot enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester pÄ den datamÀngd som samlats in i form av regressionsanalyser.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste Ärhundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hÀnsyn till trafiksÀkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksÀkerhet), som strÀvade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att stÀderna prÀglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara pÄ. En motsatt modell har dÀremot utvecklats i andra lÀnder i Europa.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Uppsatsen Àr en studie av hur förvaltningsideal pÄverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet Àr under förÀndring. Den ger ocksÄ en kort genomgÄng av de tvÄ vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar Àven ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi hÀrigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal Àr under förÀndring.VÄr metod Àr huvudsakligen baserad pÄ kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stÀrks vÄr hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrÄn ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan pÄ kommuner, och att förvaltningen inte strÀvar mot ett weberianskt ideal utan istÀllet söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

MÄlet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen MÄlaren av C. J. L Almqvist. De redskap som anvÀnds Àr dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhÀllet, i ett hierarkiskt manlighetssystem.

Stockholm har en lÄng tradition av boende pÄ vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pÄlverk ute i vattnet. Genom Ären har stadens invÄnare ofta tagit sin tillflykt till bÄtar, prÄmar och halvsjunkna gamla vrak nÀr bostadsbristen varit svÄr. De flytande samhÀllena ute pÄ redden vid Ryssviken Àr det idag fÄ som kÀnner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent pÄ bÄt i Stockholm. BÄtboende blev en grÄzon dÀrför att grÀnsdragningen mellan vistelse och boende pÄ bÄt blev för svÄr.

1900-talet innebar stora förÀndringar för möbeltapetseringsyrket. 1800-talets tapetseringsstil, dÀr tapetseraren hade ett brett spektra av uppgifter, fick lÀmna plats för den tapetserarmÀssigt mer avskalade jugendstilen och senare funktionalismen, Àven om stilmöblerna fick en renÀssans strax före 1:a vÀrldskriget.Den vÀxande möbelindustrins krav pÄ ökad tillverkningstakt, fick stoppningen av styckemöbler pÄ verkstÀderna att verka omodern och kostsam. Tapetseraren fick söka nya vÀgar, nya uppgifter.Stoppningsmaterialen och stoppningsteknikerna förÀndrades med skumgummit, fÀrdigspunna resÄrhus.och nozagresÄrer. Nu skulle det förenklas. Verktygen har konstigt nog inte utvecklats i samma takt, utom det som alltid varit symbolen för yrket ?hammaren.Den traditionella stoppningstekniken dog ÀndÄ inte ut, som mÄnga befarade.

 Forskning har visat att mÀnniskor har lÀttare för att tÀnka strategiskt i situationer som appellerar till deras intuition (Sternberg, 2004). En metod som anvÀnts för att mÀta mÀnniskors strategiska resonemang Àr ?2/3 Beauty Contest? dÀr deltagarna fÄr vÀlja ett tal mellan 0-100. Den som valt talet nÀrmast 2/3 av det genomsnittliga talet vinner. För att undersöka om deltagarna hade lÀttare för att tÀnka strategiskt i en mer naturlig situation utvecklades ett spel dÀr deltagarna fick vÀlja rad att sÀtta sig pÄ i en teatersalong.

I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal kallet ?den nye mannen? i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn teorier om genus och maskulinitetsteorier frÄn bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ?den nye mannen? frÄn Marie Nordberg.

Uttern (Lutra lutra), Ă€r ett rovdjur som livnĂ€r sig mestadels pĂ„ fisk dĂ€rmed Ă€r en toppkonsument i nĂ€ringskedjan. Detta gör arten extremt sĂ„rbar för miljöföroreningar som bioackumuleras. Under 1950-talet minskade utterpopulationen i Sverige kraftigt bĂ„de i antal och i distrubution. FrĂ„n att tidigare ha funnits i hela Sverige, med undantag av Gotland, fanns pĂ„ 1980-talet utter bara pĂ„ ett fĂ„tal platser i Sverige. Även i andra delar av Europa minskade uttern dramatiskt i antal, medan populationer pĂ„ andra platser verkade vara opĂ„verkade.