Familjen Àr i förÀndring. KÀrnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad Àr att barnen fÄtt alltmer utrymme, plats och bestÀmmanderÀtt. Begreppet "curling" har blivit kÀnt och begreppet hÀnvisar till att förÀldrar hjÀlper sina barn i sÄ stor utstrÀckning att det inte blir bra för barnen.Studien avser att belysa hur förÀldraskap och synen pÄ det har förÀndrats (och om det har förÀndrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som pÄverkar till exempel tid? Studien bygger pÄ tio intervjuer med fem förÀldrar med barn födda 1980-1985 och fem förÀldrarna med barn som Àr födda mellan 1995-2000.

Det hÀr arbetet Àr en studie av fysiklÀroböcker och teorier om hur lÀrande gÄr till. Jag har undersökt tvÄ lÀrandeteorier som haft inverkan pÄ skolan och dess utveckling, nÀmligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklÀrobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden Ät, men i sin framstÀllning kan de ÀndÄ likna varandra. Det Àr dÀrför svÄrt att koppla ett visst sÀtt att skriva en lÀrobok pÄ till en viss syn pÄ lÀrande.Jag har ocksÄ sett pÄ om och hur dessa lÀrandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysiklÀroböcker, dÀr den Àldsta Àr utgiven 1848 och den nyaste Àr frÄn 1997. Jag har dÀr upptÀckt bÄde likheter och olikheter mellan alla böcker.

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

Konstpedagogik har funnits sedan 1800-talet och förÀndrats med tiden, nya perspektiv har tillkommit och gett nya arbetssÀtt. PÄ 2000-talet slog queerteorin igenom ordentligt som teori och började anvÀndas i olika sammanhang, ett sÄdant var som grund för konstpedagogiken. Med nya perspektiv kommer nya frÄgestÀllningar och nya grundvallar. Queerteorin vÀnder upp och ner pÄ mÄnga invanda förestÀllningar om hur vÀrlden Àr eller ska vara. Konstpedagogiken grundar sig i mÄnga fall pÄ konventioner om konst.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Hur lÀroböcker Àr utformade och vilket innehÄll de har Àr inte en slump, utan ett resultat av Äratal av forskning och ett samhÀlle i konstant förÀndring. Idag tar vi det som en sjÀlvklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, sÄvÀl pÄ högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill sÀga lÀran om livets utveckling. SÄ har det inte alltid varit.Denna undersökning Àmnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur Àmnet evolution har formats i biologilÀroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 lÀroböcker frÄn olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanstÀllts och diskuterats.Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehÄll har förÀndrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort frÄn andra halvan av 1800-talet fram till idag.

Syftet med uppsatsen Àr att granska hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten. Fokus Àr hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrÄn historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jÀmstÀlldhetsdiskurser kan legitimera för praxis.FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser diskurser om jÀmstÀlldhet ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten? Vilka paradoxer föreligger i de jÀmstÀlldhetsdiskurser som finns hos företrÀdare för socialtjÀnsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjÀnsten.

Större delen av 1800-talet framstÄr som en misslyckad beslutsprocess nÀr det gÀller skatte-politiken i Sverige. EfterstrÀvade förÀndringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstÄnd mot att göra förÀndringar i vÄrt gamla feodala skattesystem som hade anor frÄn medeltiden. NÀr 1800-talet börjar nÀrma sig sitt slut stod plötsligt skattefrÄgorna högt upp pÄ den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha röstrÀtt och krÀvde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias frÄn grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersÀtta den med en modern vÀrnpliktsarmé.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

 Syftet med denna studie Àr att med longitidunella data, dÀr man följer samma individer över tid, frÄn 2000-talet ta reda pÄ om det finns en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras pÄ longitudinella data som inhÀmtats före 2000-talet och dÀrför avser denna studie att delge fÀltet ny och aktuell kunskap dÄ denna studie baseras pÄ longitudinella data frÄn 2004 och framÄt. Vidare Àmnar studien undersöka huruvida tonÄringarnas familjesituation och nationellt ursprung pÄverkar en eventuell trend i den psykiska ohÀlsan samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohÀlsa över tid och att flickor i större utstrÀckning Àn pojkar upplever psykisk ohÀlsa. Ingen av de övriga variablerna visade pÄ nÄgon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Syftet med uppsatsen Àr att historiografiskt analysera forskning gjord kring prÀstfrurollen och prÀstgÄrden som företeelser och institutioner i den svenska kyrkan frÄn reformationstidevarvet till början av 1900-talet. BÄda har varit vÀsentliga delar av den sÄ kallade prÀstgÄrdskulturen men tappat mycket av sin betydelse idag, det stÀlls inte lÀngre nÄgra sÀrskilda förvÀntningar pÄ prÀstfruars engagemang i församlingen och majoriteten av landets prÀstgÄrdar har sÄlts till privatpersoner. De bÄda har dessutom varit starkt lÀnkade till varandra. Vad har de haft för funktioner? Hur och varför har dessa funktioner förÀndrats?PrÀstfrun verkar lÀnge ha varit en anonym person i den svenska kyrkohistorien men har nu börjat trÀda fram, till exempel i den forskning som utgÄr frÄn ett genusperspektiv.