Talet om kön och ras/etnicitet inom samhällets insatser för unga. En diskursanalys av länsrättsdomar i LVU-ärenden
Uppsatsens syfte är att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar från länsrätten i Göteborg. Utgångspunkten är att kön och ras/etnicitet konstrueras språkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi är med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vårt tal. Frågeställningarna är: Vilka diskurser om kön förekommer i länsrättens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i länsrättens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?På vilket sätt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstå diskursernas förekomst?Uppsatsen är en textanalys av länsrättsdomar som gäller §3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Jag har använt diskursanalys som metod och utgått från ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det förekommer tydliga diskurser om kön i texterna och att dessa diskurser i mycket hög utsträckning är desamma som identifierats inom området i tidigare forskning. Detta kan förstås utifrån diskursteorins syn på vad en diskurs är och hur den fungerar. Det förekommer få diskurser om etnicitet och endast ett uttryck för hur kön och etnicitet samverkar. Även detta kan till viss del förstås utifrån diskursteorin. Det kan också förstås mot bakgrund av att kön har en lång tradition av att organisera samhällets insatser för ungdomar just i det sammanhang som utgörs av LVU, medan etnicitet inte har det.