Från trästad till tätort

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland. Vissa kyrkstugor används fortfarande som förr, d.v.s. endast vid kyrkhelger. Kyrkstadsinstitutionen uppkom därför att befolkningen hade långt till kyrkan och kraven på kyrkogång var stränga. Kyrkstaden blev en viktig mötesplats för människor från skilda delar av socknen. Här hölls bl.a. ting, uppbörd och marknad. I och med att samhället förändrades med nya arbetstillfällen i t.ex. industrier och nya kommunikationer samt p.g.a. en ökning av befolkningen i såväl tätorter som på landsbygden kom den äldre bebyggelsen i de begynnande tätorterna i kläm. Nya bostäder behövdes till arbetarna och kyrkstäderna som i stort sett var de enda byggnader som fanns i tätorterna togs i bruk. Kyrkstugorna var inte byggda för att klara de påfrestningar som permanent boende bidrog till och resultatet blev att byggnaderna förföll i en rasande fart. Dessa blev därmed ett mindre önskat område i de moderna tätorterna som växte fram. Orsaken till att man inte var rädd om äldre bebyggelse kan delvis förklaras i moderniseringsprocessen. Senare förändrades synen på kulturminnen och intresset för att bevara bebyggelse av kulturhistoriskt värde tog fart. Kyrkstugorna i Åsele flyttades till en ny tänkt hembygdspark men många av de gamla kyrkstugorna revs och sågades till ved på 1940-talet. Idag finns två längor bevarade på nuvarande hembygdsområdet. I Vilhelmina brann kyrkstaden söder om Storgatan men stugorna norr därom har restaurerats och bevarats för eftervärlden, de inrymmer idag elevbostäder, vandrarhem, konferenslokaler och butiker. Här står kyrkstugorna på sin ursprungliga plats nedanför kyrkberget. I Fatmomakke är förhållandena lite annorlunda eftersom området inte utvecklats till tätort. Därmed har inte samernas kåtor och nybyggarnas kyrkstugor direkt hotats av rivning av samma anledningar som i en framväxande tätort. Platsen har sedan urminnes tider varit en samlingsplats för samer och är så än i dag. Restaureringar har genomförts här på 1900-talet och idag finns ett Kulturrum i kyrkstaden. Förändringen i synen på kulturarvet kan antas ha räddat kyrkstäderna från total förintelse och bevarandet av dessa skulle aldrig ha varit möjligt om inte ekonomisk hjälp givits och privata arbetat hårt för ett konserverande av kyrkstäderna.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta