Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i GÀllivares befintliga identitet. Förslaget Àr en del av ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. I GÀllivare pÄgÄr en omfattande samhÀllsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. BostÀder och viktiga samhÀllsfunktioner som gÄr förlorade mÄste ersÀttas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtÀtning av GÀllivare centralort. NÀr staden förtÀtas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar fÄr ett högre anvÀndartryck.

FörhÄllandet mellan vinst och etik kan för företag vara komplicerat. Organisationer krÀver vinst för överlevnad, men mÄnga forskare Àr idag ense om att följandet av etiska riktlinjer, som behandlar miljö, hÀlso och samhÀllsÄtaganden, eller ett sÄkallat CSR-arbete, Àven Àr av stor vikt för att klara dagens konkurrens. SamhÀllet och dess konsumenter blir i sin tur, alltmer medveten om företags ansvarslöshet, och vÀljer följaktligen att stödja de som följer samhÀllets normer om rÀtt och fel. McDonald?s som under Ärens lopp utsÄtt stor samhÀllskritik angÄende dess etiska överskridelser med bland annat hÀlsofarlig mat, arbetar numera aktivt med CSR- arbete.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.

Bakgrund och problem: AllmÀnhetens förtroende för revision Àr en viktig faktor för sÄvÀlaktiemarknadens effektivitet som samhÀllets fortlevnad. Detta stÀrks bland annat av att en storandel av den svenska allmÀnheten direkt eller indirekt Àr Àgare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer Àr vÀsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om allmÀnheten har förtroende för revision samt hurett antal pÄ förhand utvalda faktorer pÄverkar detta eventuella förtroende.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare Àr ocksÄ offentliga bolag bortvalda i studien, dÄ dessa strukturellt skiljer sig avsevÀrtfrÄn övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgrÀnsats till allmÀnheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkÀtundersökning riktad till invÄnare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar frÄn 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats sÄvÀldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invÄnarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell frÄga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns nÄgon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjÀnstutveckling under senare Är. Statistiska CentralbyrÄnsinkomststatistik gav inte svar pÄ frÄgan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekrÀftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekrÀftad och sÄledes stÀrkt i tron stÀlldes tre frÄgor som uppsatsens syftevar att besvara:FrÄga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillÀmpas av svenska företag avseendeersÀttningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?FrÄga 2 Hur förhÄller sig de tillÀmpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?FrÄga 3 Finns det ett samband mellan aktieÀgarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?LÀmpliga teorier att applicera pÄ de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förvÀntansteorin.

TemporÀra/tillfÀlliga platser eller aktiviteteranvÀnds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén Àr att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsomrÄden somÀnnu inte blivit en del av stadens nÀtverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. ProjektomrÄdetÀr belÀget i södra centrala Helsingborg, pÄ markmed bÄde verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tÀvlingenImagine Helsingborg 2008.

Dagens verklighet bestÄr för de flesta företag av en alltmer förÀnderlig omvÀrld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför Àven en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet pÄ företagen blir allt tuffare, för sÄvÀl de anstÀllda som ledningen och dess VD. Det har under det gÄngna Äret skrivits mycket i dagspressen samt i affÀrstidningar om det hÄrda arbetsklimatet som rÄder inom nÀringslivet idag. Genom dessa marknadsförhÄllanden sÄ blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rÀtt man pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella stÀllning var avsevÀrt bÀttre Àn vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansrÀkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke frÄn revisorerna och bolagets styrelse. NÀrskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansrÀkningen blevkonsekvensen att företaget fick begÀra konkurs.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Allt fler lÀnder i vÀrlden anvÀnder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU mÄste tillÀmpa IFRS frÄn och med 2005. Ett av de omrÄden som förÀndrats under de senaste Ären Àr redovisningsreglerna kring goodwill. Före Är 2005 fick företag anvÀnda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvÀrv.

SammanfattningRevisionsbyrÄer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rÄdgivningstjÀnster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som bÄde revisor och rÄdgivareÀr nÄgot som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela vÀrlden. Enligt tidigareforskning föreslÄs fördelarna med att revisionsbyrÄn erbjuder bÄde revision och rÄdgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsÀttning för att revisionen ska fylla sin funktion Àr att revisorn Àr oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och rÀkenskaper. Med anledning av attföretag i större utstrÀckning efterfrÄgar rÄdgivningstjÀnster frÄn sin revisionsbyrÄ har frÄganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare Àr oroliga för att rÄdgivningstjÀnsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

Denna studie syftar till att undersöka anvÀndares subjektiva reflektioner kring olika interaktionsverktyg och deras anvÀndningsomrÄden för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verktygen tillskrivs olika funktionella betydelser och alternativ mening i interaktionen och sjÀlvpresentationen. Genom detta vill vi förklara hur fenomenet sociala medier pÄverkar mÀnniskors vardag och interaktionen i samhÀllet. Detta kan exempelifieras genom hur individer planerar och dokumenterar sin vardag för att kunna framstÀlla sig pÄ ett önskvÀrt sÀtt pÄ sina online-profiler.Materialet i denna intervjustudie bestÄr av totalt sex intervjuer med personer i olika Äldrar. Vi har anvÀnt oss av ansatsen semistrukturerad öppen observationsintervju, med motiveringen att detta ger oss möjlighet att studera reflektioner och handlingssekvenser samtidigt.Studiens slutsats Àr att anvÀndares interaktion pÄ sociala medier i mÄnga avseenden liknar face-to-face-interaktionen mellan individer i deras vardag, dÄ normer frÄn det övriga samhÀllet stÀndigt relevantgörs genom tillströmmandet och socialisationen av nya anvÀndare. Institutionaliserade anvÀndningsomrÄden för olika interaktionsverktyg anvÀnds som logisk utgÄngspunkt i hur verktygen anvÀnds och tolkas, exempelvis hur anvÀndare genom dessa kan prenumerera pÄ och visa uppskattning för andras uppdateringar och aktiviteter.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.