Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Den som vill bedriva nÀringsverksamhet i Sverige kan vÀlja mellan olika bolagsformer, dÀribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns tvÄ typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestÀmmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. BestÀmmelserna i dessa författningar hÀrstammar till viss del frÄn de bolagsrÀttsliga direktiv som EU har beslutat ska gÀlla inom unionen.Det sker stÀndiga förÀndringar pÄ bolagsrÀttens omrÄde, bÄde avseende de gemenskapsrÀttsliga reglerna frÄn EU och de nationella bestÀmmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvÀndigt att Àven se över samtliga bolagsdirektiv för att underlÀtta det administrativa arbete som Äligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansÄg Àven i samma utredning det angelÀget att varje medlemsstat sÄg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för smÄ bolag.Sveriges regering utfÀrdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för smÄ privata aktiebolag.

Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act Àr en lag som trÀdde i kraft den 30juli 2002 och Àr svaret pÄ ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte Àr att ÄterstÀlla investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrÀgerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska sÄsom icke-amerikanska,för att pÄ sÄ sÀtt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lÀmnas tillaktiemarknaden överensstÀmmer med verkligheten. Lagen har varit vÀldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som Àr mest kostsamför företagen att implementera Àr lagens sektion 404.

Den 8 juni Är 2012 beslutade BokföringsnÀmden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillÀmpas senast den 31 december 2013. Ett mÄste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav pÄ komponentavskrivning. En metod dÀr företagens materiella anlÀggningstillgÄngar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var vÀldigt kritiserad av företag runt om i Sverige dÄ de ansÄg att de skulle krÀva för mycket administrativt arbete utan att ge nÄgot mervÀrde.

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fÄtt allt större ekonomier ökar Àven deras behov av kapital. Under den senaste femtonÄrsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta Àr en relativt ny företeelse finns det mÄnga outforskade delar att studera. DÀrför har vi valt att inrikta vÄr studie mot frÄgestÀllningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgÄng och dess aktiekurs?Genom vÄrt syfte har vi begrÀnsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det Àr turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka.

Den 10 mars Ă„r 2000 blev det i Sverigen tillĂ„tet för noterade publika aktiebolag att förvĂ€rva och överlĂ„ta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillĂ„ta Ă„terköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle fĂ„ möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieĂ€garna och att de skulle fĂ„ en ökad flexibilitet att skapa en bĂ€ttre kapitalstruktur.Återköpsfenomentet har enligt utlĂ€ndsk förebild snabbt blivit populĂ€rt hos svenska företagsledningar. DĂ€rför avsĂ„g vi att studera vilken effekt aktieĂ„terköpsprogram har pĂ„ företagens aktiekurser, pĂ„ kort och pĂ„ lĂ„ng sikt. Vi avsĂ„g Ă€ven studera vilka motiv som lĂ„g bakom Ă„terköpsprogrammen.I USA har Ă„terköpsfenomenet funnits en lĂ€ngre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstĂ„r en begrĂ€nsad kursuppgĂ„ng i samband med annonseringen.

Jag har genom en förberedande fÀltstudie, litteraturgenomgÄng och enkÀtintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgÄngspunkt i svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? SubfrÄgor till denna Àr:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sÀttet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlÀtta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affÀrer i Kina?Det Àr gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ faktorer sÄsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan pÄ kommunikationsmönstret.

Detta examensarbete har studerat försÀljningsprocessen vid leverans av kundanpassade system. Examensarbetet undersökte försÀljning ur perspektivet nöjda kunder. Vid leverans av kundanpassade system beror kundens upplevda kvalitet inte bara pÄ den direkta produktkvaliteten utan ocksÄ pÄ hur vÀl sÀljarna identifierat kundens önskemÄl pÄ anpassningar och sedan kommunicerat dessa anpassningar till leveransavdelningen. FörsÀljning har setts ur ett holistiskt perspektiv, det vill sÀga, som en process som startar i de inledande kundkontakterna och avslutas med idrifttagande av leverad produkt. Under arbetet antogs, och motiverades, att leveranskvaliteten pÄverkas av att alla sÀljares arbete följer en etablerad och genomarbetad process.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Det Àr inget nytt att undersöka interaktioner pÄ Facebook, dock Àr det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den hÀr studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig pÄ Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos tvÄ ideella organisationer och hur delaktiga anvÀndare Àr i organisationernas berÀttelse beroende pÄ organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och RÀdda Barnen. DÀrför Àr studiens frÄgestÀllning utformad som följande; pÄ vilket sÀtt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berÀttelser pÄ organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgÄr ifrÄn Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan anvÀnda sig av tvÄ strategier i sin kommunikation pÄ nÀtet; supersize strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer anvÀnder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förÀndrar hur organisationer bör tÀnka nÀr de skriver meddelanden pÄ nÀtet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Sedan 2005 sÄ har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmÀssiga ramverket förutsÀtter att listade bolag redovisar dess skogstillgÄngar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsÀtter att skogstillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde i enlighet med den vÀrderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebÀr detta att publika skogsÀgande bolag vÀrderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas Äsikter om precisionen och relevansen i dessa vÀrderingarna gÄr isÀr.Flertalet studier har gjorts dÀr forskare försökt att ta reda pÄ mer om skogsÀgande  bolags syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde enligt framtida diskonterade kassaflöden.