Sökresultat:
273 Uppsatser om Ćngest inför publika framträdanden - Sida 16 av 19
FastighetsvÀrdering ur ett privatinvesterarperspektiv
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvÀrdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns pÄ omrÄdet. Metod: Denna studie grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvÀrdering sÄ har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns pÄ omrÄdet och renderat vÄr slutsats. Resultat & slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos vÀrderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter Àr de godtyckliga moment som vÀrderingsutlÄtandet bygger pÄ. För en privatinvesterare innebÀr detta ett bekymmer dÄ en fastighetsinvestering ej sÀllan medför en vÀsentlig utgift och risk.
Cloud Services - ett förslag pÄ hur de kan anvÀndas inom e-handel
E-handelsföretagen försöker stÀndigt strÀva efter expansion. Samtidigt sÄ vill de ha en IT-lösning som Àr sÄ kostnadseffektiv som möjligt. SÀkerhet Àr ocksÄ nÄgonting som företagen vÀrderar vÀldigt högt. Cloud services Àr nÄgot som kan anvÀndas för detta. Men e-handelsföretagen mÄste först och frÀmst kÀnna att de har nÄgonting att utvinna av dessa.
Patienters erfarenheter av att vara vakna under ortopediska ingrepp
Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.
Migrering frÄn IPv4 till IPv6 : En studie i komplexitet
Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.
SE-bolag; igÄr, idag och imorgon : En utredning om den geografiska spridningen av bolagen inom EU och faktorer som Àr drivande vid val av stat för etablering.
Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.
Implementering av 802.1x i trÄdbundna datanÀtverk
I dagslÀget ligger oftast fokus för datasÀkerhet hos de flesta företag och organisationer pÄ att skydda grÀnsen mellan det egna interna datanÀtverket och det yttre publika. Detta kan leda till att skyddet pÄ insidan försummas och öppna upp möjligheter för olika typer av obehörig anvÀndning.Företag X har ett stort datanÀtverk med behov av skydd pÄ insidan. Detta beror pÄ att fysisk tillgÄng till nÀtverket Àr svÄr att begrÀnsa pÄ grund av att det till största del Àr placerat i öppna miljöer. Detta examensarbete behandlar en implementation av standarden 802.1x hos detta företag. 802.1x gör det möjligt att begrÀnsa anvÀndandet av datanÀtverket baserat pÄ vilka premisser Àndutrustningen verifierar sig med.
Leveraged Buyout : En studie av den operativa lönsamhetsutvecklingen under hela LBO-cykeln
Syftet med denna studie Àr att undersöka om riskkapitalbolagen pÄ den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvÀrvar och om den Àr bestÄende pÄ lÀngre sikt, det vill sÀga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvÀrvats av riskkapitalbolag mellan Ären 1990 till 2002. Samtliga har studerats sjÀlvstÀndigt med hjÀlp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsÀttningshastighet och rÀntabilitet pÄ totalt kapital och har Àven jÀmförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmÄttet rÀntabilitet pÄ totalt kapital visar endast en signifikant förbÀttring dÄ hÀnsyn inte tas till branschen under den tid dÄ företaget Àgs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbÀttras dock signifikant bÄde med och utan bransch.
Opera i Stockholm, galÀrvarvet
GALĂRVARVET har ett enastĂ„ende lĂ€ge vid DjurgĂ„rdens början och ligger i direkt nĂ€rhet till nĂ„gra av Stockholms populĂ€raste turistmĂ„l. Platsen Ă€r idag en öppen parkyta, som med sitt soliga och vattennĂ€ra lĂ€ge Ă€r en del i ett populĂ€rt promenad- och picknickstrĂ„k. En opera pĂ„ denna plats hade bĂ„de fungerat som dragplĂ„ster för hela DjurgĂ„rdsomrĂ„det och Ă€ven gett GalĂ€rparken en byggnad att omge sig runt.PROBLEMET som uppstĂ„r nĂ€r man kopplar samman operans massiva program med GalĂ€rparkens begrĂ€nsade yta Ă€r att stora delar av parkytan försvinner, och med en stor och massiv byggnad tror jag att platsens offentliga och allmĂ€nna karaktĂ€r hade försvunnit. PĂ„ DjurgĂ„rden finns ett antal större offentliga byggnader som alla pĂ„ nĂ„got sĂ€tt förhĂ„ller sig till en övergriplig och mĂ€nsklig skala. En av grundtankarna var att arbeta med en uppbruten fasad för att byggnaden ska upplevas som mindre och Ă€ven bli en naturlig del i landskapet pĂ„ DjurgĂ„rden.VIKTIGT under projektet har Ă€ven varit ge grönytan tillbaka till dem som idag nyttjar platsen.
Webbsida skapad i WordPress
Följande examensarbete gick ut pÄ att skapa en ny hemsida Ät restaurangen Tapas Bar & Deli. BestÀllaren Petter Thylin hade en stor önskan av att uppdatera layouten pÄ deras dÄvarande hemsida och att fÄ en snyggare och mer anvÀndarvÀnlig webbsida för att presentera sin restaurang.Att pÄ ett tydligt sÀtt presentera den mest relevanta informationen pÄ sidan var det som ansÄgs som det mest vesÀntliga enligt bÄde bestÀllaren och mig sjÀlv. Detta innefattade information om öppettider, adressuppgifter, kontaktuppgifter och de olika menyerna. Ytterligare krav frÄn Petter var bland annat att behÄlla deras logotyp och Àven dess gröna fÀrg. En annan viktig aspekt var att hemsidan Àven skulle fungera bra pÄ mindre skÀrmar, till exempel smartphones och surfplattor.Webbsidan utvecklades lokalt i publiceringsverktyget WordPress med hjÀlp av mjukvaran WAMPserver, vilken tillÄter den egna datorn att agera likt en webbserver.
Incitamentprogram för ledande befattningshavare i aktiebolag: En explorativ studie av EU-rekommendationer, lagstiftning samt sjÀlvreglering inom aktiemarknadsrÀtten
AnvÀndandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anstÀllda, ökar. Detta mÀrks inte minst i media dÀr jargongen Àr tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersÀttningar. I detta arbete behandlas frÄgan hur regleringen ser ut gÀllande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen sjÀlva besluta om hur stora ersÀttningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieÀgarna i frÄgan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som Àr gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet och om det krÀvs förÀndringar för att uppnÄ en större rÀttsÀkerhet pÄ vÀrdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser frÄn övriga företagsformer, samt avgrÀnsas i huvudsak till publika aktiebolag sÄvÀl som till tre olika typer av incitamentprogram.
Den lÄnga vÀgen : ? En resa genom investeringsprocessen
Genom Ären har mÄnga företag inom nya branscher startats med hjÀlp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjÀlp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sÀlja dessa företag ut pÄ den publika aktiemarknaden.För att en entreprenör ska fÄ möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt sÄ Àr finansieringen frÄn riskkapitalbolagen helt avgörande och har fÄtt allt större betydelse för samhÀllet i termer av fler arbetstillfÀllen och pÄ marknaden i termer av produkter eller tjÀnster. Denna betydelse för samhÀllet och marknaden gjorde att vÄrt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vÄr problemformulering:Hur ser investeringsprocessen ut nÀr riskkapitalbolag vÀljer att investera i ett tillvÀxtföretag och vilka problem uppstÄr under vÀgen?För att fÄ en förstÄelse för denna problemformulering tillÀmpade vi kvalitativ metod.
Med publiken för kulturen? : Medverkande kulturutbyte i fallet Riksteatern
Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.
VÀrdepremien pÄ den svenska aktiemarknaden : En studie mellan 1992-2012
Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.
FörstÄr investerare betydelsen av periodiseringar? : Periodiseringsbaserade investeringsstrategier pÄ den svenska aktiemarknaden
Problembakgrund: Finansiella rapporter Ă€r ett sĂ€tt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att pĂ„verka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat pĂ„ graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Ăr det möjligt att generera riskjusterad överavkastning pĂ„ den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien Ă€r att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning pĂ„ den svenska aktiemarknaden utifrĂ„n investeringsstrategier baserade pĂ„ graden av periodiseringar. Ett delsyfte Ă€r att jĂ€mföra tvĂ„ delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förĂ€ndrats över den totala undersökningsperioden.
Vad brister revisorer i vid revisionsmisslyckanden? : En studie rörande vilka brister RevisorsnÀmnden identifierar hos revisorer
Det finns ett stort utbud av revisionsbyrÄer vÀrlden över och det stÀlls höga krav pÄ den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det Àr dÀrför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstÄ dessa och hur de kan uppstÄ krÀvs Àven en förstÄelse för sÄvÀl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutÀndan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande Àgt rum eller inte. I Sverige utfÀrdar RevisorsnÀmnden Ärligen ungefÀr 60 disciplinÀra ÄtgÀrder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.