Allmänhetens förtroende för revision -En studie av invånare i Göteborgs kommun
Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision. Fyra av tio respondenter i den undersökta populationen har bristfälliga kunskaperom en revisors arbetsuppgifter. Vår studie visar att faktorerna förtroende för samhälle ochsekundära källor (som exempelvis massmedia och hörsägen) har betydelse för förtroendet förrevision medan personlig kontakt och utbildningsnivå inte har det.Förslag till fortsatt forskning: En studie hur revisorer och allmänhet interagerar välkomnasav oss. Det hade också varit intressant att undersöka hur förtroendet ser ut i den grupp somverkligen vet vad revision innebär. Om denna slutsats varit känd, skulle revisionsbranschenveta om förtroendeproblematiken är ett relevant problem eller inte. Vidare hade det varitintressant att se hur såväl branschorganisation som enskilda revisionsbyråer arbetar med attförbättra allmänhetens förtroende för revision. Slutligen hoppas vi på fler framtida studier omallmänhetens förtroende för revision på såväl nationell som internationell nivå.