Sarbanes-Oxley Act
Lagens effekter ur ett företags- och ägarperspektiv
I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. Närskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blevkonsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för denamerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna villgenom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiellainformationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmeröverens med verkligheten.För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingadeatt följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför alltägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp tillsina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts påägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör avmobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandeloch långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hurInvestor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvidalagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman ochYvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har detanvänts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till attdiskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positivinställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kananvändas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, hanansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändratsnämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även attlagen hämmar effektiviteten.